Projektledandets konst

Bakgrund

Projektledarstudien påbörjades år 2003 i och med att FoU-satsningen Med kraft och vilja – forskning om idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete inleddes och forskarteamet fick möjligheten att fortlöpande samarbeta med verksamma inom en rad olika idéburna organisationer. Studien bygger på att ett hundratal projektledare delat med sig av sina erfarenheter av att vara projektledare inom ramen för regeringens stöd till idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete.

Syfte

Det övergripande syftet med studien är att belysa vilka projektledarna inom satsningen är, bidra till ett lärande om projektledandets konst samt belysa mervärdet av att förebyggande arbete bedrivs av idéburna organisationer. Centrala frågeställningar är:

• Vad är projektledarnas upplevelser av viktig kompetens, behov av kunskap och stöd i projektledarskapet?
• Vad är projektledarnas lärdomar av projektledarskapet, exempelvis gällande hur samverkan fungerar gentemot offentliga parter?
• Vilka förutsättningar krävs för att den idéburna organisationen ska kunna bedriva framgångsrikt alkohol, narkotika, doping och tobaks förebyggande arbete?
• Vilka mervärden respektive hinder finns med att ANDT-förebyggande arbete utförs av en idéburen organisation?

Metod

Forskarteamet har sedan år 2003 dokumenterat 375 projektanslag innefattande 190 unika projekt. Parallellt med detta har data samlats in genom att en enkät delats ut till projektledarna. Vartannat år har projektledarna inom befintlig projektportfölj, det vill säga alla projekt som beviljats medel det aktuella året, ombetts att besvara en enkät. Sammanlagt har 168 enkäter besvarats av 112 unika personer vid totalt fem tillfällen (år 2003, 2005, 2007, 2009, 2011). Projektledarenkäten har utvecklats med tiden men frågorna har alltid haft ett fokus på erfarenheter av och förutsättningar för att vara projektledare i en idéburen organisation. Frågeområdena har till exempel handlat om projektledarens bakgrund, arbetssituation, behov av kunskap och stöd samt deras syn på samverkan. Eftersom enkäten bestått av både flervalsfrågor och öppna frågor har materialet analyserats både kvantitativt och kvalitativt.

Resultat och publikationer

Löpande rapportering sker årligen till Folkhälsomyndigheten och medverkande idéburna organisationer. Studien har resulterat i en temasektion med en ledare och tre vetenskapliga artiklar som publicerats i ett temanummer i Socialmedicinsk tidskrift.

Eriksson, C. (2014).  Idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete. Socialmedicinsk Tidskrift, 91(1), 3-4.

Fredriksson, I., Geidne, S., Green, S., Pettersson, C., Larsson, M., & Eriksson, C. (2014).  Jordmån för ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete inom den idéburna sektorn. Socialmedicinsk Tidskrift, 91(1), 30-44.

Geidne, S., Fredriksson, I., Green, S., Pettersson, C., Larsson, M., & Eriksson, C. (2014).  Projektledare inom den idéburna sektorns ANDT-förebyggande arbete. Socialmedicinsk Tidskrift, 91(1), 5-17.

Green, S., Pettersson, C., Geidne, S., Fredriksson, I., Larsson, M., & Eriksson, C. (2014).  Mervärden och hinder med idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete. Socialmedicinsk Tidskrift, 91(1), 18-29.