Utbildning som växthus för barns och ungas mänskliga rättigheter

I vårt samhälle värderar vi högt när människor agerar i enlighet med de principer som ställs upp i de mänskliga rättigheterna. Men hur blir mänskliga rättigheter en vägledning i våra interaktioner med andra? Och hur bidrar utbildningen i förskolan och skolan till att barn och unga kan utvecklas som innehavare och utövare av mänskliga rättigheter? I det här forskningsprojektet ska vi undersöka hur aktiviteter och processer i utbildningen formar en miljö där barn och unga får växa som rättighetsinnehavare. Mer specifikt ska vi studera hur undervisningsinnehåll och lärandeinnehåll i förskolan och skolan möjliggör, eller begränsar, barns och ungas växande som innehavare och utövare av mänskliga rättigheter.

Att barn och unga är fullvärdiga innehavare och utövare av mänskliga rättigheter har slagits fast i FN:s konvention om barnets rättigheter. Kunskaperna om vad mänskliga rättigheter för barn och unga betyder på olika samhällsområden har betecknats som otillräckliga, både i politiska sammanhang och i forskningen. Den kunskap som forskningen har bidragit med har varit viktig, men något som kan noteras är att den utbildningsinriktade barnrättsforskning mest har ägnat sig åt utbildningens ansvar för att respektera barn som innehavare av rättigheter. Ett respektfullt förhållningssätt mot barn har också fått ett allt större genomslag i utbildningen. Förvånande nog har utbildningens ansvar för att utbilda barn och unga som rättighetsinnehavare inte alls ägnats mycket intresse, varken i politiken eller i forskningen. Vi menar att en ny forskningsinriktning är nödvändig, där man reser frågor om vad det innebär att utbilda för mänskliga rättigheter. Det här projektet avser att formulera och utarbeta en sådan ny tankelinje.

Projektet tar avstamp i den nordeuropeiska didaktiska forskningstraditionen som intresserar sig för undervisningens och lärandets innehåll. Med innehåll avses både det stoff som undervisningen behandlar och de processer varigenom undervisningen genomförs. Även interaktioner mellan lärare och elev inkluderas i innehåll. De didaktiska analyserna i projektet ska besvara följande frågor: - Vad är innehållet i undervisningen och lärandet i, om och genom mänskliga rättigheter? Här vill vi analysera stoff, processer och interaktioner, och vad lärare och elever anser att syftet är med innehållet. - Hur ges, genom detta innehåll, barn och unga möjligheter att växa som innehavare av mänskliga rättigheter? Här vill vi undersöka konsekvenserna av det identifierade innehållet, i meningen vilka möjligheter och begränsningar för växande som innehållet ger.

Projektet bygger teoretiskt på en kombination av rättighetsteori, sociologisk teori och utbildningsteori. Teorigrunden betonar barnet som en fullvärdig innehavare av alla mänskliga rättigheter och som en kompetent social aktör i nuet. Den syn på utbildning som vår teoretiska grund leder till framhåller vikten av att förskolan och skolan erbjuder rika möjligheter till olika slags erfarenheter, varigenom barn och unga kan växa som människor.

Forskningen genomförs som fältstudier i pedagogisk praktik. Ett antal barn- och ungdomsgrupper ska ingå i studien: förskolebarn 2-4 år, skolbarn 8-10 år och skolungdom 14-16 år. Genom att undersöka olika åldersgrupper vill vi se hur mänskliga rättigheter för barn och unga kommer till uttryck i utbildningssystemets olika delar. De huvudsakliga sätten att samla in data kommer att vara observationer av pågående praktik och samtal med barn och vuxna.