Kognitiv beteendeterapi för samtidig insomni och depression: En randomiserad, kontrollerad studie

Sömnstörningen insomni och depression förekommer ofta samtidigt. Det finns forskning som visar att deprimerade personer med svåra sömnproblem tillgodogör sig behandling för depression långsammare, och om sömnproblemen finns kvar efter att depressionen behandlats så finns en högre risk för att återinsjukna i depression. Det är därför viktigt att behandla sömnproblem hos deprimerade. Depression står för 13 % av de totala långtidssjukskrivningarna (2010) och insomni leder till högre risk för både depression och ökad frånvaro från arbetsplatsen. Det är därför angeläget att ta reda på mer om verksamma behandlingar som gör det möjligt för personer som lider av både depression och insomni att kunna delta i arbetslivet i högre grad.

Några små pilotstudier har testat att behandla personer som har både depression och insomni med kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktat på att avhjälpa sömnproblem. Resultaten tyder på att det går att påverka både sömnen och depressionssymtom med KBT för enbart insomni men det är svårt att dra några säkra slutsatser eftersom studierna har haft vissa metodologiska begränsningar.

Varför skulle förbättrad sömn leda till förbättring av depression? Intuitivt kanske vi tänker att det mesta är lättare att hantera om man får sova gott på natten men det behövs mer forskning för att ta reda på hur sambandet mellan sömnen och nedstämdhet ser ut. KBT går ut på identifiera och behandla det som håller liv i problemen just nu och det finns etablerade teorier kring vilka så kallade vidmakthållande mekanismer (tex undvikande, negativt tänkande) som driver depression och insomni. Om KBT för insomni även påverkar depression så kan det ge nya öppningar för att utveckla teorier och att förbättra behandlingar vid samsjuklig insomni och depression.

Studiens syfte är att med en randomiserad kontrollerad forskningsdesign undersöka om KBT inriktad på att enbart påverka sömnproblem kan ge effekt på både sömnproblem och nedstämdhet hos personer som lider av samsjuklig insomni och depression. Även självskattad sjukfrånvaro och arbetsförmåga kommer att undersökas, liksom psykologiska mekanismer som tros kunna ha en roll i att depression och insomni fortgår.

Totalt 62 personer med samsjuklig insomni och depression slumpas till antingen KBT-behandling för insomni eller en aktiv kontrollgrupp. KBT-behandlingen innebär fyra sessioner i grupp under åtta veckor. KBT för insomni innebär sömnhygien, stimuluskontroll, sömnrestriktion och kognitiva tekniker. Samtliga deltagare kommer att följas upp sex månader efter behandlingens slut. Deras sömn, depressionssymtom, grad av psykologiska mekanismer, sjukfrånvaro och arbetsförmåga kommer att undersökas.

Sammanfattningsvis så är studiens syfte är att undersöka om KBT inriktad på att enbart påverka sömnproblem kan ge effekt på både sömnproblem och nedstämdhet hos personer som lider av samsjuklig insomni och depression.

Datainsamlingen är slutförd. 

Artiklar: 

Norell-Clarke, A., Jansson-Fröjmark, M., Tillfors, M., Holländare, F., & Engström, I. (2015). Group cognitive behavioural therapy for insomnia: Effects on sleep and depressive symptomatology in a sample with comorbidity. Behaviour Research and Therapy, 74, 80-93. doi:10.1016/j.brat.2015.09.005

Norell-Clarke, A.,Tillfors, M., Jansson-Fröjmark, M., Holländare, F., & Engström, I. (2017). How does cognitive behavioral therapy for insomnia work? An investigation of cognitive processes and time in bed as outcomes and mediators in a sample with insomnia and depressive symptomatology. International Journal of Cognitive Therapy, 10, (4), 304-329. https://doi.org/10.1521/ijct.2017.10.4.304 

Norell-Clarke, A., Tillfors, M., Jansson-Fröjmark, M., Holländare, F., & Engström, I. (2018). Does mid-treatment insomnia severity mediate between cognitive behavioural therapy for insomnia and post-treatment depression? An investigation in a sample with comorbid insomnia and depressive symptomatology. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 46 (6), 726-737. https://doi.org/10.1017/S1352465818000395