SWEpap: ett forskningsprojekt om föräldrar som en smärtlindrande resurs vid smärtsamma procedurer i nyföddhetsvården

Den första vetenskapliga artikeln i det interdisciplinära forskningsprojektet SWEpap publicerades i juni 2024 i den vetenskapliga tidskriften Children. Här presenterades resultaten från den första delstudien som är en kvalitativ aktionsforskningsstudie. Tillsammans med föräldrar, sjuksköterskor och undersköterskor undersökte forskarna föräldrarnas och vårdpersonalens erfarenheter av att använda kombinationen hud-mot-hudkontakt, amning och föräldrars live-sång före, under och efter en blodprovstagning eller vaccination på ett barn som vårdas på nyföddhetsavdelning. Studien utfördes på neonatalavdelningarna vid Centralsjukhuset i Karlstad, Universitetssjukhuset i Örebro och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.

Förberedelser är nyckeln

Resultaten från observationer, fokusgruppsdiskussioner och individuella intervjuer visade att förberedelser är nyckeln till en god smärtlindring för de sjuka spädbarn som genomgår blodprov eller vaccination i nyföddhetsvården. En mycket viktig del i förberedelsen är att sjuksköterskor och undersköterskor informerar, instruerar, involverar och uppmuntrar föräldrarna att vara aktiva i att smärtlindra sitt spädbarn. Genom att kombinera metoderna hud-mot-hudkontakt, amning (i de fall där detta fungerar) och förälderns nynnade av en vaggsång, fick både föräldrar och spädbarn tillsammans möjlighet att varva ned och landa i situationen en stund före den smärtsamma proceduren. Andra viktiga moment i förberedelserna var anpassningar av personalens ergonomi, föräldrarnas sittposition och ljudmiljön för att skapa goda förutsättningar för både föräldrar och vårdpersonal inför provtagningen eller vaccinationen.

Förälderns nynnasång bidrog med närhet, närvaro och lugn under provtagningen

Delstudie 1 utformades så att föräldern och spädbarnet fick sitta tillsammans i lugn och ro tio minuter före provtagningen och förbereda sig för proceduren genom hud-mot-hudkontakt, nynnasång och amning (om möjligt). Den kombinerade föräldraledda smärtlindringen fortsatte sedan under proceduren som var en blodprovstagning eller vaccination samt en liten stund efter proceduren för att ge barnen och föräldern återhämtning. När föräldrarna i studien nynnade för sitt barn före, under och efter proceduren, upplevde de en påtaglig närhet till sitt barn samt närvaro i provtagningssituationen. Föräldrar med nålrädsla upplevde att denna lindrades när de med sångens hjälp fokuserade på barnet i stället för på proceduren. Föräldrarnas nynnasång upplevdes skapa en lugn och trygg atmosfär, som inte bara påverkade föräldrarna och spädbarnen utan också vårdpersonalen, som uttryckte att den blev lugn av sången och den harmoniska stämningen.

Smärtprevention

Individuellt anpassad forskningsbaserad information ökade möjligheterna för deltagarna att utföra smärtlindringen, vilket både föräldrar och vårdpersonal uppfattade bidrog till att den kombinerade föräldraledda smärtlindringen hjälpte spädbarnen genom en smärtsam procedur. Upplevelsen var att barnen i studien inte visade några tecken på smärta. Deltagarna i studien ansåg att den kombinerade föräldraledda smärtlindringen är användbar och praktiskt möjlig att utföra och att förberedelserna, delaktigheten och närheten mellan förälder och spädbarn bidrog till självreglering och självtillit hos både föräldrar och vårdpersonal. SWEpap är det första och hittills enda projekt, nationellt och internationellt, som studerat den smärtlindrande potentialen i föräldrarnas icke-verbala kommunikation genom nynnasång, ett helt nytt och outforskat område.

SWEpap utvärderar effekten av kombinerad föräldraledd smärtlindring

Delstudie 2 i SWEpap-projekteten är en randomiserad kontrollerad klinisk studie med 225 föräldrar och friska nyfödda spädbarn. Studien jämför kombinerad föräldraledd smärtlindring (hud-mot-hudkontakt, amning och föräldrars vaggsång) med farmakologisk standardbehandling vid ett rutinblodprov (PKU) med barnet på ett skötbord. Deltagarna i studien lottades till en av tre grupper: provtagning med barnet på skötbordet enligt avdelningens rutiner, provtagning där barnet ligger i förälderns famn hud mot hud före, under och efter och provtagning där barnet ligger i förälderns famn hud mot hud, ammas och får lyssna till sin förälders vaggsång före, under och efter provtagning. Barnets smärtreaktioner utvärderas med en smärtmonitor som mäter svettningar under barnets fot vilket kan indikera att barnet känner smärta. En liten sensor med en lampa på andra foten mäter puls och syrenivå i blodet. Dessutom filmas barnets ansiktsuttryck för att forskarna i efterhand ska skatta barnets eventuella smärta. Ingen av dessa mätningar känns för barnet. Föräldrarna tillfrågas också om hur de uppfattade barnets smärtreaktioner, om hur stressade de själva kände sig under provtagningen och hur meningsfullt det kändes att utföra föräldraledd smärtlindring. Analyser pågår och resultaten från delstudie 2 beräknas publiceras under 2025.

Forskningsprojektet SWEpap är en klinisk multicenterstudie där de fyra sjukvårdsregionerna i Värmland, Dalarna, Örebro län och Uppsala samarbetar tillsammans med Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Artikeln med resultaten från delstudie 1 kan läsas här. Ett studieprotokoll till SWEpap delstudie 2 är publicerat och kan läsas här. SWEpap har också en Facebookgrupp där senaste nytt i projektet publiceras.

Projektledare för SWEpap är forskaren Alexandra Ullsten som är anställd i Region Värmland och knuten till Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Medverkande forskare är docent Emma Olsson, professor Mats Eriksson och doktorand Martina Carlsen Misic, samtliga vid Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. I projektet ingår även forskarna Jenny Ericson, docent vid Högskolan Dalarna i Falun samt docent Ylva Thernström Blomqvist i Region Uppsala.