Hållbara praktiker i den minimalistiska familjen

Vad innebär det att leva ett minimalistiskt liv som en familj? Vilka möjligheter och utmaningar ställs familjer inför när de försöker leva minimalistiskt? Det är vad som står i fokus i det här forskningsprojektet.

Den minimalistiska livsstilen förespråkar ofta sådant som minskad konsumtion och en begränsning av antalet saker i syfte att uppnå ett enklare vardagsliv med ökat välbefinnande, minskad stress och minskade bekymmer. Den stora mängden bloggar, tidningsartiklar och böcker på temat minimalism avspeglar livsstilens ökande popularitet under det senaste decenniet. Att människor idag upplever en generell tidsbrist, tvingas avstå saker de skulle vilja göra och upplever stress i vardagen är möjligen några av förklaringarna till att fler och fler intresserar sig för en minimalistisk livsstil. Kvinnor upplever generellt en större stress i vardagen och lägger också ner mer tid på hushållsarbete och omsorg. Det här skulle kunna leda till skillnader mellan könen gällande motiven för att leva minimalistiskt men också gällande ansvaret för minimalismen i vardagen. Det väcker frågor om hur socialt hållbar den minimalistiska livsstilen är, vilket vi undersöker i det här projektet. Genom att undersöka minimalism med utgångspunkt i frågor om familj, hållbarhet och vardagsliv bidrar det här projektet med ett helt nytt och unikt perspektiv på minimalism som en alltmer populär livsstil. Vi vet fortfarande väldigt lite om den minimalistiska livsstilens eventuella förändrande potential när det gäller både välbefinnande på en mikronivå (för individer och familjer) och hållbarhet på makronivå. En viktig fråga i projektet är därför i vilken utsträckning den minimalistiska livsstilen hänger samman med miljöhänsyn och en önskan om att leva mer ekologiskt hållbart som familj. 

Syfte och frågeställningar
Syftet med forskningsprojektet är att synliggöra vad det innebär att leva ett minimalistiskt liv som en familj och vilka möjligheter och utmaningar det medför, ur ett socialt och ekologiskt hållbart perspektiv.
Några centrala frågeställningar som projektet syftar till att besvara är följande:

1. Vilka praktiker måste omförhandlas inom familjen/hemmet och mot omvärlden för att en minimalistisk livsstil ska kunna upprätthållas?
2. Vem tar ansvar för dessa praktiker och förhandlingar och vad innebär de för arbetsfördelningen i hemmet – och för familjens ekologiska fotavtryck?

Metod
Med hjälp av en kvalitativ forskningsansats besvarar projektet frågor som dessa genom intervjuer med familjer som försöker leva minimalistiskt. Såväl enskilda intervjuer som parintervjuer kommer att genomföras. Intervjuerna beräknas ta 60-90 minuter.
Det finns också möjlighet för de som blir intervjuade att skriva dagbok om den minimalistiska vardagen. Detta gör det möjligt för oss att fånga förändringar över tid (då vi vid 3 tillfällen samlar in dagböcker från projektdeltagarna).

Deltagare
I projektet intervjuas personer som i vardagen intresserar sig för minimalism och försöker leva minimalistiskt. Projektet utgår från en bred definition av vad minimalism kan innebära och vi är framförallt intresserade av hur projektdeltagarna förstår, tolkar och tillämpar minimalism i sitt vardagliga familjeliv. På så sätt kan projektet komma åt nyanser av minimalism och hur minimalism förhandlas. Vi vill därför komma i kontakt med dig som:

· lever/har som ambition att leva minimalistiskt
· har hemmaboende barn upp till 18 år och/eller
· har en partner (sambo/gift eller särbo)

Projektets bidrag
Projektet förväntas bidra till kunskap om den minimalistiska livsstilen, som vi ännu vet förhållandevis lite om, och inte minst kunskap om hur vi kan nå både social och ekologisk hållbarhet på lång och kort sikt. Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och även spridas till en vidare publik genom olika aktiviteter. Samarbeten med såväl studieförbund som miljö- och minimalism-grupper är centrala för projektet liksom författande av populärvetenskapliga texter. Projektet bidrar med kunskap av hög relevans för flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Forskningsetik
För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet med studien används kvalitativa metoder för att generera det empiriska materialet, vilka är noga utformade för att respektera deltagarnas personliga integritet. All information som samlas in i projektet hanteras endast av behöriga forskare och skyddas genom svensk lagstiftning och EU:s dataskyddsförordning. Vid publicering av forskningsresultat kommer vi ta bort sådana personliga uppgifter som riskerar att identifiera projektdeltagarna.