Information och instruktioner – möjligheter och problem

Hur mycket information är vi mottagliga för i en värld där olika medie- och myndighetsbudskap om risker och hot överöser oss? Två studier – en om riskinformation och en om instruktioner – presenterar både möjligheter och problem.

En trött kvinna framför en dator.

Frågan om hur mycket riskinformation vi är mottagliga för bildar startpunkten för projektets enkätstudie om så kallad informationströtthet hos individen som hinder i preventiva kampanjsammanhang.

Resultaten visar att var tredje respondent upplever informationströtthet. För kommunikationspraktiker visar studien att det inte är självklart att medborgare som saknar kunskap och information om riskfrågorna, per automatik är motiverade att ta emot ytterligare riskbudskap. 

Lakew, Y och Olausson, U. (2023). When We Don’t Want to Know More:  Information Sufficiency and the Case of Swedish Flood Risks. Journal of international crisis and risk communication research 2023, VOL 6, NO 1, 65–90. 
För mer information kontakta: yuliya.lakew@ju.se

Befintlig myndighetskommunikation med medborgarna om risk och säkerhet innehåller nästan alltid instruktioner, det vill säga information som ska öka medborgarnas förmåga att skydda sig själva mot olika typer av faror.

Gabriella Sandstig, forskare vid Göteborgs universitet och en del av DURCOM, presenterar en översikt av möjligheter men också problem med användningen av sådana instruktioner i exempelvis kommuners risk- och säkerhetskommunikation.

Johansson, B., & Sandstig, G. (2023). Instruction as self-protection. In T. L. Sellnow & D. D. Sellnow (Eds.). Communicating Risk and Safety. De Gruyter Mouton.