Hemberedskapskampanjer i oroliga tider väcker engagemang – hos vissa
Många medborgare lyssnar, är intresserade och engagerar sig i hemberedskap linje med statens önskningar, men alla lyder förstås inte myndigheterna blint. Engagemanget följer klassiska klyftor kopplade till social bakgrund, men också graden av politiskt engagemang, tillit till andra människor och förtroendet för myndigheter.
Under de sista åren har samhällets insatser för att informera och motivera invånarna i Sverige till hemberedskap intensifierats. Men vilka medborgare är det som engagerar sig och väljer att lyssna till de statliga kampanjerna?
Resultaten i detta kapitel i den nationella SOM-undersökningen visar att många lyssnar, intresserar och engagerar sig i linje med statens önskningar. Men alla lyder förstås inte myndigheterna blint, åtminstone inte när det kommer till att se om sin fysiska hemberedskap.
När det gäller nivån på engagemanget hos olika medborgargrupper kvarstår – eller möjligen förstärks – klassiska klyftor kopplade till social bakgrund, men också beroende på sådant som graden av politiskt engagemang, tillit till andra människor och exempelvis förtroendet för myndigheter.
De individer som ofta bedöms ha bättre förutsättningar i grunden för att möta samhällskriser utan samhällets hjälp, är också de som visar de jämförelsevis högsta nivåerna av engagemang i den statliga hemberedskapsdiskursen, i de oroliga kampanj- och kristiderna.
Eriksson, M. & Denk, T. (2024). Medborgarengagemang i hemberedskap i kampanj- och kristider. I: Ulrika Andersson; Björn Rönnerstrand; Anders Carlander, Inferno (ss. 133–148). Göteborg: SOM-institutet.
Nyhet: Privilegierade mest förberedda för kris – kvinnor mer engagerade än män
I kölvattnet av ett försämrat säkerhetsläge har allt fler medborgare sökt sig till hemberedskapskurser och diskuterat hemberedskap i sociala medier. I en etnografiskt inspirerad studie undersöks hur de engagerade medborgarna ser på samhällets skörheter och ansvarsfrågor i kristiderna, och hur deras hemberedskapsengagemang ytterligare formas av kurser och i sociala medier.
Studiens resultat kan fungera som diskussionsunderlag inför utformning av framtida utbildnings-, kommunikations- och kampanjaktiviteter om hem- och egenberedskap.
Eriksson, M. & Stenersen, J. (2024). En studie av hemberedskapsengagemang i kampanj- och kristider. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/Örebro universitet (DURCOM Arbetsrapport 3).
Se även projektrapport: Eriksson, M. (2024). Nya förutsättningar för hemberedskapskampanjer?.. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).