Ett ökat fokus på individens ansvar i kommunikationen

Individens ansvar och delaktighet i samhällets krisberedskap lyfts fram allt tydligare i svensk krisberedskapspolicy under senare år. Detta syns både i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, och i kommuners kommunikation.

En kvinna i solnedgång.

I flera DURCOM-studier beskrivs och analyseras de budskapsstrategier som svenska kommuner och MSB använder i sin digitala riskkommunikation för att legitimera individens ansvar.

I en studie undersöks lokalt producerat kampanjmaterial från nio kommuner under krisberedskapsveckorna 2019, 2020 och 2021. I en annan studie undersöks MSB:s budskapsutveckling under senaste årtiondet. Studien visar hur ett ökat fokus på att överföra ansvar till individer återspeglas i kommunikationen sprider sig i krisberedskapssystemet i stort. 

Det ökade fokuset på individens ansvar kan tolkas som ett sätt för staten att avlasta sig själv från ansvar och undvika missnöje och legitimitetsförlust. Samtidigt kan det ses som en återgång till den traditionella svenska beredskapsdiskursen där beredskap är ett gemensamt projekt mellan individ och stat.

Ågren, M (2024). A tricky balancing act: Legitimating individual responsibility for preparedness while (not) communicating public sector robustness. Journal of International Crisis and Risk Communication Research (accepterad, ej publicerad).

Ågren, M (2024). Responsibilization as a return to collectivity? Legitimating the responsibilization of preparedness: the case of the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). Corporate Communications: An International Journal.

DURCOM har även genomfört ett budskapsexperiment som undersöker betydelsen av olika ansvarsbudskap i samband med cyberkriser. 

Sandstig, G & Eriksson, M (2024). Shared Responsibility or Not? A Responsibility Messages Experiment during a Cyber Crisis in Designing for Risk Communication. Journal of Risk Research.