Intervju med Josefine Karlsson
Vi ställde några frågor till Josefine Karlsson som varit delprojektledare för Digital läskompis. Här är hennes egna reflektioner av delprojektet.
Hej Josefine Karlsson!
Kan du beskriva syftet med ditt projekt i några korta meningar?
Den digitala läskompisen ämnar att stärka elevers förmåga att aktivt använda sig av olika läsförståelsestrategier.
Genom dialog där både läskompis och elever ställer frågor till varandra aktiveras elevernas språkliga förmågor och genuina engagemang för läsning.
Tidspress för lärare, olikheter hos elever och klassrumsklimat kan vara orsaker till att inte alla elever får utrymme att testa och visa vad de kan och vilka behov de har av läsundervisning. Med den digitala läskompisen får eleven ett individuellt och fördjupat stöd i sin läsutveckling.
Läskompisen blir därmed ett verktyg för läraren att kunna bygga stationer med läsundervisning och fokusera på olika elever på olika sätt. Dessutom kan läskompisen användas för att följa upp elevers kunskaper och intressen och därmed hjälpa läraren att planera undervisningen.
Och hur har det gått?
I våra tester med prototyper ser vi ett förnyat intresse hos elever att läsa. Frågorna som läskompisen ställer i dialogen med elever ger dem en genuin tankeställare. Olika elever tilltalas av olika typer av frågor, men blandningen av olika frågor verkar ge en fin dynamik i samtalen kring texten.
Eleverna drivs av att kunna svara rätt och blir engagerade av den direkta feedbacken från läskompisen. Ibland får de rätt och då är de stolta och tar sig an nästa fråga.
Ibland håller eleverna inte med läskompisen och då har de gett oss som utvecklar bra feedback på vad som behövs. Lärare, specialpedagoger och rektorer har alla sett arbetet med läskompisen och eleverna, och de förstår vår vision på en gång. Även dessa yrkesgrupper har gett oss bra feedback på vad de behöver i framtiden, för att det ska ge en helhet som ett bra komplement till deras undervisning och egna textsamtal med klassen. Även författare har sett det positiva med att nå ut med egna frågor om texten till elever och lärare.
Vad är det mest intressanta som kommit fram av ditt delprojekt?
Förutom att ganska snabbt möta våra mål så långt man kan förvänta sig det i början av utvecklingen, har vi sett av elevernas interaktion med den digitala läskompisen bidrar med nytt värde.
Genom interaktionen med läskompisen bidrar den inte bara med aktiva lässtrategier, utan framför allt med motivation till läsande. Detta i sin tur har bidragit till att elever orkar läsa längre, läser mer i digitalt format och skapar nya former för att diskutera en text tillsammans där läskompisen är som en liten motor.
Särskilt en elevs reaktion har fastnat hos oss. Denna elev bokstavligen backade in genom dörren, eftersom det inte fanns någon motivation att läsa alls då detta var svårt för eleven. Eleven litade på sin lärare vars uppgift är att leda elever även genom svåra uppgifter. Eleven satte sig och läste och interagerade med läskompisen. När läskompisen gav beröm för rätt svar såg vi hur eleven växte. Eleven orkade med hela texten och alla frågorna. Men bäst av allt är att eleven ville läsa texten igen när vi avslutat och ville inte lämna rummet för lunch! Att kunna betyda så mycket för en elev med ”bara” en prototyp motiverar i sin tur oss att arbeta vidare.
Vad har varit en framgångsfaktor för resultatet i ditt projekt?
Samarbetet mellan olika aktörer som sitter på olika kompetenser och insikter är ovärderligt för att skapa en digital läskompis som svarar upp mot skolans behov. I detta samarbete har vi nära mellan utveckling och feedback.
Jag har varit ute på skolor med första versionen av prototyp 2 och suttit med elever när de testat. Då har även Talkamatic suttit med via länk för att se hur eleverna jobbar med läskompisen. Efteråt har vi tillsammans samtalat om hur det gick, vad läskompisen redan gör bra och vad som behöver ändras. Efter ett par veckor testade vi version 2 och senare version 3. Även förlag har arbetat med att samla in kunskap och haft workshop med lärare.
Elever, lärare, specialpedagoger och rektorer på skolorna möjliggör att testa en produkt och se om den håller, och de ger framför allt viktig input i utvecklingen. Tekniskt och affärsmässigt kunniga på Talkamatic och ILT möjliggör en verkstad. Forskning och abstraherad samlad kunskap kring mänsklig dialog, läsutveckling och läsförståelse från Göteborg universitet och Örebro universitet möjliggör kreativa visioner om digitala verktyg. Allas input bidrar till en utveckling som skapar mer och mer värde i den digitala läskompisen. Detta arbetssätt kallas för användarcentrerad utveckling.
Vad kommer hända nu?
Förlagen kommer att utvärdera de tester vi gjort med läskompisen och se efter om och hur den fungerar att vidareutveckla i deras digitala plattformar.
Eftersom jag tillsammans med Talkamatic har fått upp ögonen för ett arbetssätt med olika förlag, kommer vi att kontakta fler förlag för att öka möjligheten för skolor och familjer att kunna få tillgång och läshjälp av den digitala läskompisen.