IDA-programmet

IDA-programmet startade som ett skolforskningsprojekt och i den första datainsamlingen 1965 ingick tre hela årskurser av Örebrobarn med ca 1300 barn i varje kohort (årskurs 3, 6 och 8). De två yngsta årskurserna (årskurs 3; Huvudgruppen, födda 1955 och årskurs 6; Pilotgruppen, födda 1952) har sedan följts i upprepade datainsamlingar långt upp i vuxen ålder. En mängd information har insamlats rörande bl a intelligens, skolprestation, hembakgrund, självupplevd skolanpassning, lärarskattningar av olika beteenden, sociala relationer, normer, självdeklarerade symptom och kriminalitet. Även studie- och yrkesvalet har studerats liksom arbetsförhållanden, utbildning, familjeliv, m.m. i vuxen ålder. Omfattande datainsamlingar har gjorts för huvudgruppen i 43-årsåldern (kvinnor) och 47-årsåldern (män). Kvinnorna genomgick också en medicinsk undersökning.

Genomgående har bortfallet varit lågt över tid och det finns en god ”projektanda” hos deltagarna som ger en bra grund för fortsatta framgångsrika datainsamlingar. Tillsammans med det s.k. BETULA-programmet är IDA det största longitudinella forskningsprogrammet i psykologi i Norden.

IDA-programmet har refererats till internationellt som en av de viktigaste longitudinella studierna som någonsin genomförts. I en recension i Contemporary Psychology av en bok om IDA-programmet, kommenterade professor Richard Lerner, en internationellt ledande utvecklingspsykolog, IDA-programmet på följande sätt: To the extent that this research is the exemplar of the importance of what may be a new theoretical paradigm - not only for developmental psychology but also for the study of human development in general (cf. Bandura, 1986) - then Magnussons' IDA-project may be the single most important longitudinal study of this century.

Bakgrund och syfte

IDA:programmet har som övergripande syfte att förstå människors adaptationsprocesser i ett livsloppsperspektiv och programmet vill bidra till kunskap om de mekanismer som styr individers utveckling till bl.a. olika karriärvägar och anpassningsmönster i vuxen ålder.

Redan från början har ett holistiskt-interaktionistiskt perspektiv anlagts i IDA-programmet där individen som en fungerande helhet betonats. Detta har haft flera konsekvenser: Dels har man i IDA:s datainsamlingar så långt det är möjligt försökt fånga olika aspekter av betydelse för en individs utveckling och funktion, även icke-psykologiska sådana, dels har ett omfattande teoretiskt utvecklingsarbete bedrivits inom programmet rörande det interaktionistiska forskningsparadigmet och dels har detta vidareutvecklats till den personorienterade ansatsen, både teoretiskt, statistiskt-metodiskt och genom skapandet av ett statistiskt programpaket (SLEIPNER). Även om tonvikten inom IDA-programmet är empirisk forskning så omfattar programmet alltså även teori- och metodutveckling.

Datainsamlingar

Beskrivning av datainsamlingar.

Vilken data samlas in?

I den pågående datainsamlingen (2023-2025) inhämtar vi forskningsdata via både enkäter, register och testning av enskilda individer. Dessa data inkluderar information om subjektivt välbefinnande och hälsa, relationer, smärta och trygghet. Registerdata inhämtas från statistiska centralbyrån (SCB), brottsförebyggande rådet (BRÅ), samt Socialstyrelsen. Registerdata ger information om sjukdomar, demografiska variabler, utsatthet för brott mm. Vissa deltagare i IDA-programmet genomgår dessutom en mer omfattande undersökning av hälsa, hjärnans struktur och funktion, samt kognitiva förmågor.

Ansvariga forskare

IDA-programmet startades 1964-65 och leddes av professor David Magnusson fram till 1996 då professor Lars R. Bergman tog över ansvaret. Bergman ledde programmet till 2011. Mellan 2011 och 2021 var professor Henrik Andershed och professor Anna-Karin Andershed vid Örebro universitet ansvariga för IDA-programmet. Från hösten 2021 är professor Jonas Persson, Örebro universitet, ansvarig forskare.

Kontaktuppgifter till ansvariga forskare

Finansiärer

IDA-programmet har hela tiden utan avbrott finansierats av externa medel från bl.a. skolöverstyrelsen, SFR, FRN, RJ och VR på en nivå som varierat mellan ca 1-3 mkr per år i dagens penningvärde. Stockholms universitet - där IDA fram till 2011 var placerat - har också bidragit med visst infrastrukturellt stöd. Vi har under hela programmets tid varit måna om att dokumentera programmet noggrant och har sett till att forskning hela tiden produceras på insamlade data. Detta har sannolikt bidragit till att programmet under så många år blivit beviljat externa medel.