Så sprids covid-19 – ny matematisk modell kan leda till bättre beslut i framtiden
Francois Rousse och Magnus Ögren är två av de forskare som står bakom den nya beräkningsmodellen för smittspridning.
Forskare vid Örebro universitet har varit med och tagit fram en ny matematisk modell för smittspridning under covid-19-pandemin – en modell som även tar hänsyn till super-spridare.
– Vår forskning bidrar med nya kunskaper som kan hjälpa beslutsfattare att fatta bättre beslut vid kommande pandemier, säger Magnus Ögren, docent i matematik.
Forskningsartikeln om den nya beräkningsmodellen har publicerats på den vetenskapliga plattformen Science Direct.
Under coronapandemin visade det sig att de befintliga matematiska modeller som finns för infektionssjukdomar ofta gav felaktiga prognoser för hur smittspridningen skulle utvecklas. En välkänd traditionell modell förutspådde till exempel att mer än 60 procent av personerna i en större stad – som Stockholm – skulle insjukna inom loppet av några månader innan pandemin sedan var över.
Så blev det inte.
– Ändå fick den här typen av resultat från matematiska modeller ofta dramatiska konsekvenser för hur vissa länder valde att tackla pandemin under det första året, berättar Magnus Ögren som är docent i matematik och forskar om matematisk fysik och tillämpad matematik vid Örebro universitet.
Felaktiga prognoser fick stora konsekvenser
Han nämner Storbritannien som exempel, där politikerna hastigt tog beslutet att stänga ned hela samhället sedan en forskargrupp publicerat en alarmerande rapport som förutspådde en mycket dramatisk samhällsspridning.
– När vi nu tittar i backspegeln ett par år senare har förloppet varit ett helt annat än de dominerande första prognoserna. De matematiska modeller som användes beskriver verkligheten dåligt, vilket kan ha många olika orsaker, säger Magnus Ögren.
Fokuserar på super-spridarna
Tillsammans med forskarkollegor i Lund och Region Gävleborg har Magnus Ögren och postdoc Francois Rousse koncentrerat sig på en ny aspekt för att ta fram en mer korrekt beräkningsmodell för smittspridning. De har valt att titta närmare på vilken roll de så kallade super-spridarna har för smittspridningen.
– Super-spridare är personer som sprider smittan vidare till många andra, betydligt fler än vad en genomsnittlig person gör. Personen kanske deltar i en social aktivitet som körsång när den är som mest smittsam eller har ett yrke där den möter många nya människor under en dag. Det kan också vara så att personen har en exceptionellt hög koncentration av viruset.
Tar hänsyn till slumpen
För att få med super-spridarna i den matematiska modellen har forskarna lyft in slumpen i de klassiska modellerna. Resultatet blir en stokastisk differentialekvation.
– Eftersom vi hade erfarenhet av att arbeta med sådana ekvationer i helt andra sammanhang blev det möjligt för oss under pandemin att snabbt bidra till nya kunskaper om hur modeller och verklighet hänger samman. Vår förhoppning är att beslutsfattare ska få tillgång till bättre underlag när nästa pandemi kommer, säger Magnus Ögren.
Text: Anna Lorentzon
Foto: Anna Asplund