Prisad artikel om AI och gränser mellan människa och maskin

Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap i Sociologisk Forskning.

– Tanken om en superintelligens väcker ju mängder av frågor om vad intelligens är och om det verkligen går att artificiellt skapa en intelligens likt människans. Som sociolog finns det goda skäl att vara tveksam till det, samtidigt som det inte innebär att AI:s betydelse och samhällspåverkan ska underskattas, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet.

Stater och näringsliv satsar stort på artificiell intelligens och AI blir allt mer invävt i olika verksamheter och i människors sociala liv. Flera forskare flaggar för att AI kan vara den största förändring som mänskligheten någonsin ställts inför och att det därför borde vara vår tids viktigaste samtalsämne, eftersom AI inte bara behöver utvecklas tekniskt utan också regleras.

Människor anpassar sig

– AI påverkar redan de flesta samhällssektorer och kommer troligtvis att göra det ännu mer i framtiden– precis som vi kan se att digitaliseringen har haft, och har. Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt studera och bedöma AI:s effekter på olika områden.

Rolf Lidskog beskriver en dubbelhet – den oerhörda utveckling som skett på området men också hur snabbt människor anpassar sig till den nya tekniken.

– Röststyrda assistenter fungerar till exempel tack vare att vi människor är så extremt anpassningsbara och accepterar en primitiv samtalsordning som saknar den tajming, tuning och turordning som finns i vanlig mänsklig kommunikation.

Det är alltså inte bara AI som lär sig av och anpassar sig till människor utan människor lär sig av och anpassar sig till AI också. I vissa fall får AI en större påverkan eftersom den inte har social intelligens och människor anpassar sig till det – som i fallet med röststyrda assistenter.

Mindre tydliga gränser

I takt med digitalisering och utveckling blir AI alltmer sammanflätad med samhället och tidigare gränser mellan människa, maskin och natur blir mindre tydliga.

– Tekniken finns ju inte utanför samhället utan är en viktig del av det. Det betyder att tekniken aldrig är neutral utan förstärker eller försvagar de maktrelationer, ojämlikheter och risker som redan finns i samhället. Och kan skapa nya maktrelationer, orättvisor och risker. Det gör att AI, precis som andra sociotekniska innovationer, behöver bedömas ur ett samhällsperspektiv, säger Rolf Lidskog.

– Det viktiga är, tror jag, att många röster kommer till tals i debatten och att man vare sig har en ensidigt negativ eller positiv bild över hur AI kan påverka samhällsutvecklingen.

Det är andra gången du får Torgny Segerstedts pris. Vad betyder priset för dig?

– När jag tilldelades priset 1996 så var det verkligen stort för mig. Jag var ung och nydisputerade och erhöll priset för en artikel om miljösociologins utveckling och utmaningar. Och nu är jag ju en gammal och etablerad forskare, men trots det så känns det ändå stort. Jag blev förvånad och glad, det är ändå stort att få ett pris för den artikeln som anses ha gett ett särskilt värdefullt bidrag till sociologins utveckling.

Text: Linda Harradine
Foto: Linda Harradine, privat