”Idealet är att det ska vara ett mikrokosmos”

Medborgarråd kan vara ett sätt att stärka demokratin genom att ge medborgare en direkt röst i viktiga frågor och beslut. Det är ett sätt för politiker att få in olika perspektiv och expertis från vanliga medborgare.
 
Men det finns kritik mot råden – inte minst när det gäller representativitet. Även om deltagarna väljs ut slumpmässigt är det ofta personer med liknande egenskaper som deltar.
 
– Om råden inte är representativa, hur kan man arbeta med utformningen för att de ska bli det? Det vill vi ta reda på, säger Martin Karlsson.
 
– Idealet är att det ska vara ett mikrokosmos av, i det här fallet, invånarna i Örebro och att åsikterna i rådet speglar åsikterna i Örebro.

Så bra representativitet som möjligt 

Vägen fram till helgens medborgarråd kom i flera steg. Först en enkät - under våren fick   4 000 vuxna Örebroare hem en enkät och drygt 1 200 personer svarade.
 
Skulle du tacka ja om du fick en inbjudan till ett medborgarråd? Så löd en av frågorna. Analysen visade att invånare inom vissa stadsdelar, personer med en utländsk bakgrund eller lägre utbildningsnivå tackade ja i lägre utsträckning än genomsnittet.
 
– För att få en så bra representativitet som möjligt bjöd vi in fler inom dessa grupper. Platserna är utlottade men lottningen viktades till deras fördel, säger Martin Karlsson.
 
De som kom med i lottningen fick hem en inbjudan och ombads anmäla sig. Sista steget var att faktiskt dyka upp båda dagarna. I varje steg föll deltagare bort.
 
– I sista steget handlar det delvis om praktiska saker – vissa hade dubbelbokat eller blev sjuka – medan andra helt enkelt valde bort rådet i sista stund.

Upp till varje deltagare 

– I slutändan är det upp till varje deltagare om man vill delta eller inte och vårt medborgarråd visar att detta innebär en utmaning för att skapa representativitet. Inte minst när vi tittar på ålder. Medelåldern bland rådets medlemmar var märkbart högre än i kommunen som helhet, säger Martin Karlsson.
 
Nästan 30 procent svarade att de kunde tänka sig att vara med men sedan var det 5 procent av de som fick en inbjudan som faktiskt anmälde sig. Resultatet ligger i linje med det som OECD har sett i andra länder.
 
Martin Karlsson är positiv till medborgarråd och ser möjligheter att förbättra representativiteten.
 
– Viljan att delta kring de här frågorna är ojämlikt fördelad i samhället och vi har gjort ett bra försök att kompensera för det - men det här lär oss att det är svårt. Men det finns andra möjligheter att påverka grupper som inte dyker upp idag.

På en vardag utan att det kostar

Han drar paralleller till tingsrätten. Då får man betald ledighet från arbetet. Då kan man lägga det på vardagar utan att det kostar deltagarna något.
 
Forskningsprojektet fortsätter efter helgens råd. Forskarna ska gå vidare med frågan om bortfallet av deltagare och analysera det ytterligare. Dessutom ska de följa upp en kritik mot andra former av medborgardialoger som kommuner genomför - att deltagarna saknar tillräcklig kunskap.
 
– Vi ska undersöka om medborgarråd kan skapa bättre kunskaper hos deltagarna och därför mer relevanta rekommendationer jämfört med andra former av medborgardialoger.

Slutrapport i september 

Forskarna kommer intervjua tjänstepersoner och politiker i Örebro som har tagit emot rekommendationerna från medborgarrådet i Örebro för att få svar på om denna process har lett fram till bra rekommendationer.
 
Dessutom avslutades helgen med en enkät där deltagarna fick svara på hur mycket de upplever att de har lärt sig under processen. Forskarnas slutrapport från projektet kommer i september.