Ett välfärdssystem som inkluderar alla kan motverka hedersförtryck

På uppdrag av regeringen och Delmos (Delegationen mot segregation) har Rúna Baianstovu, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, undersökt hur segregation i vårt samhälle påverkar uppkomst, upprätthållande och förändring av hedersnormer. Hon har gjort en fördjupad analys av intervjuer med 235 personer som gjordes i samband med kartläggningen av hedersförtryck i storstäderna 2018 – en studie som hon ledde. Resultaten av hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen som i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.
Dessa faktorer är:

• socioekonomi
• täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet, religion och nationalitet
• tillhörighet i statslösa etniska minoritetsgrupper
• känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet
• migrationsmönster
• lokala och mellanstatliga relationer
• pågående konflikter i den tidigare hemregionen och tiden man har bott i Sverige
• människors bakgrund i stater med och utan offentlig välfärd

– Ingen av dessa faktorer kan ensam förklara varför hedersnormer ökar eller minskar i styrka. Min huvudslutsats är att slutenhet av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande. Mobilitet å andra sidan bidrar till att nya relationer skapas med människor utanför den slutna gruppen, vilket försvagar hedersnormer, säger hon.

Inkomst och hedersnormer

Bland de intervjuade finns personer med egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Personer som i sitt arbete på myndigheter och organisationer möter människor utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck är också representerade.

I intervjumaterialet framkommer det tydligt att hedersnormer existerar i både fattiga och i familjer med högre inkomst. Grannskapet har också betydelse – familjer som lever tätt inpå andra som värnar om starka hedersnormer känner pressen att göra samma sak.  

– Det är det interna beroendet i gruppen som stärker hedersnormer. Vi ser till exempel att arbete utanför kretsen av släkt och minoritetsgrupp har betydelse för graden av mobilitet vilket i förlängningen försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu.

Särskilt utsatta är personer, ofta kvinnor, som migrerar på grund av äktenskap och blir beroende av en man som kan försörja dem.

– Kvinnor blir isolerade och osynliga för välfärdssamhället eftersom uppehållstillstånd baseras på anknytning och mannens möjlighet att försörja dem. Det ökar risken för våld.  

Välfärdssystem som inkluderar alla

Analysen visar också tydligt att familjer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och med ursprung i länder där staten är förtryckande eller obefintlig kan ha svårt att lita på olika myndigheter. Det kan handla om föräldrasamtal i skolan, kontakt med socialtjänst eller sjukvård.

– Intervjupersonerna nämner en känsla av negativ särbehandling och oro för att inte bli väl behandlade. Men tillit till majoritetssamhället formas av både erfarenheter före ankomsten till Sverige och under tiden i Sverige. Det innebär att staten har inflytande över människors tillit, förklarar Rúna Baianstovu.

De senaste åren har även ansvaret för de nyanlända i allt högre utsträckning vilat på anhöriga. Det skapar tätare ekonomiska, sociala och kulturella band inom en sluten grupp, samtidigt som avståndet till andra grupper och samhället ökar.  

– Ett samhälle som vill skydda människor från våld inom familjer och som vill försvaga starka släktskapsband kan bara göra det om det finns ett välfärdssystem som inkluderar alla, säger Rúna Baianstovu.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Privat