Allt fler finkrogar utanför storstäderna - valet av plats viktigt för att lyckas
När antalet gourmetrestauranger ökade snabbt i Sverige öppnade många krogar även utanför storstäderna.
Antalet gourmetrestauranger i Sverige mer än fördubblades på runt tio år.
Den snabba expansionen skedde inte bara i städerna, utan också på landet, visar ny forskning.
Men för att lyckas krävs att krögaren väljer rätt plats att öppna sin restaurang på.
Hela forskningsartikeln The spatial distribution of gourmet restaurants av Ute Walter, Dieter K. Müller och Annica Långvall går att läsa här.
Förr låg de bästa svenska restaurangerna nästan alltid i städerna, där det både fanns tillräckligt många finsmakare och god tillgång på pengar. Men under 2000-talet har den bilden förändrats, visar forskning från Örebro universitetets Restaurang- och hotellhögskola i Grythyttan och Umeå universitet.
I en vetenskaplig artikel publicerad i Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism har branschens utveckling mellan åren 2005 och 2015 granskats. Eftersom det saknas tillräckligt detaljerad statistik för området, så har forskarna gjort en egen kartläggning. De restauranger som har uppmärksammats med goda betyg i The White Guide har sorterats efter var i landet de ligger. Sammanställningen har sedan kombinerats med statistik över vilka förutsättningar som finns i närområdet.
Allt fler gourmetkrogar
Bilden är tydlig: under perioden har antalet gourmetrestauranger blivit betydligt fler. Totalt handlar det om mer än en fördubbling, från 153 gourmetrestauranger 2005 till 369 år 2015.
Men det är inte bara i de största städerna ökningen har skett.
– Vi ser att allt fler gourmetrestauranger etablerar sig utanför storstäderna i Sverige. Även ute på landsbygden och kanske också i extrem landsbygd, säger Ute Walter, forskare i måltidskunskap vid Örebro universitetets Restaurang- och hotellhögskola.
I mellanstora städer (och orter i närheten av dem) fanns 41 gourmetrestauranger 2005. 2015 var den siffran 85. I mindre städer (under 50 000 invånare) och på ren landsbygd gick man under samma period från 43 gourmetrestauranger till 90.
Kartläggningen visar att det mycket sällan räcker med en skicklig kock och fina råvaror. Lyxigare restauranger utanför storstäderna behöver också draghjälp av andra verksamheter. De öppnar där det finns tillräckligt många invånare i närområdet – eller nära turistattraktioner med många hotellnätter och sommarstugeägare och goda kommunikationer.
– Då blir startsträckan en helt annan om man vill utveckla en kulinarisk destination, säger Ute Walter.
Samband med livsmedelsindustri
Forskarna ser också att det finns ett samband mellan etableringen av krogar med en mer påkostad meny och områden där det redan finns en livsmedelsindustri. Där behövs fler undersökningar för att se vad det sambandet beror på, eftersom det är långt ifrån säkert att den lokala industrin levererar till de lokala restaurangerna.
Det finns nu tankar på att fortsätta analysen och se hur gourmetrestaurangerna påverkas av det som hänt på senare tid: covidpandemin och lågkonjunkturen.
– Uteätandet och det gastronomiska perspektivet kommer inte att försvinna. Människor uppskattar det som en tillgång i livet. Det bidrar till deras livspussel, det är praktiskt, man kan ha kul, man träffar andra och man kan njuta. Men i tider av kris kan det utvecklas på andra sätt. Då kanske vi får nya former, säger Ute Walter.
Text och foto: Jesper Mattsson
Foto: Pixabay