Forskningsstudie FIBCOLIT
Forskningsstudie om effekter av kostfibertillskott på tarmbarriärens funktion hos patienter med mikroskopisk kolit. Tack för ditt intresse i vår studie! Just nu söker vi studiedeltagare som har diagnos av mikroskopisk kolit och är mellan 18 och 75 år.
Kontakt
Vid frågor om studien kontakta oss gärna via richard.forsgard@oru.se
Studien genomförs av Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre (NGBI)
Tarmepitelet bilder en dynamisk barriär som separerar den yttre miljön från värden. Det har en dubbel uppgift att tillåta effektiva absorption av näringsämnen samtidigt som att förhindra passage av skadliga ämnen från tarmen in i blodet. En skadad eller nedbruten tarmbarriär riskerar att resultera i en ökad tarmpermeabilitet och därmed ett ökat flöde av främmande skadliga molekyler som kan aktivera immunförsvaret och orsaka en underliggande inflammation. Ökad tarmpermeabilitet har kopplats till flera sjukdomar t.ex. inflammatorisk tarmsjukdom (IBD, Crohns sjukdom eller ulcerös kolit) och också mikroskopisk kolit. Ändå är förhållandet mellan ökad tarmpermeabilitet och mikroskopisk kolit fortfarande relativt okänd och mer forskning behövs.
I våra tarmar finns fler hundra olika organismer som bildar tarmens normalflora och påverkar vår hälsa via utsöndring av biologiskt aktiva molekyler. Normalt finns det ett välbalanserat symbiotiskt förhållande mellan oss och tarmmikrobier, men obalanser i detta mikrobiella ekosystem kan störa tarmens homeostas och fysiologi. Förändringar i sammansättning och funktionen av tarmflora har kopplats till flera sjukdomar såsom inflammatoriska tarmsjukdomar och irritabelt tarmsyndrom. Även om endast ett fåtal studier har undersökt mikroskopisk kolit patientens tarmflorasammansättning, har studier påvisat förändrad sammansättning av tarmfloran hos personer med mikroskopisk kolit jämfört med friska kontrollpersoner, såsom lägre nivåer av smörsyra-producerande bakterier.
Vissa kostfibertillskott har påvisats att förbättra gastrointestinala symptom hos patienter med IBD men de underliggande mekanismerna för denna effekt är dock ofullständigt utredda. En tänkbar mekanism kan vara kostfibers förmåga att förändra sammansättningen av tarmens normalflora (tarmbakterier) och främja tillväxten av smörsyraproducerande bakterier i tarmen. Smörsyra (butyrat) är en viktig energikälla för celler i tarmen och motverkar infektioner samt bygger upp tarmens försvarsbarriär.
Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt 6 veckors dagligt intag av smörsyra-stimulerande kostfibertillskott har på tarmbarriärens funktion i patienter med mikroskopisk kolit.
Studien består av ett screenings-besök och ytterligare två besökstillfällen för urin-, avförings- och blodprovtagning på Campus USÖ, Örebro Universitet. Under studien kommer deltagarna att ta antingen ett utav kostfiberprodukt eller placebo-fiber under en period av sex veckor.