Stora förändringar i bakteriefloran hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar

Forskarna har identifierat ett "healthy plane", baserat på bakteriefloran hos friska individer och periodvis har många patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar en flora som faller inom ramarna för detta.

– Men den stora skillnaden är att friska människor har en relativt stabil bakterieflora i tarmen i motsats till människor med inflammatoriska tarmsjukdomar, säger Jonas Halfvarson.

Studien, som är ett samarbete mellan forskare från USA, Tyskland, Spanien och Sverige, har följt patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar under två år. 128 patienter, främst med Crohns sjukdom och ulcerös kolit, ingår i studien och de jämförs med en mindre grupp friska individer. Alla fick lämna in avföringsprov var tredje månad.

– Analysen visar att vissa bakterier periodvis nästan försvinner helt hos patienterna, vilket är ovanligt hos en frisk person. Vi kan också se en koppling mellan ökad medicineringen på grund av ett skov och en mer föränderlig tarmflora.

Vill ta tätare prover

Tarmflorans karaktär och förändringar i arvsanlagen kan kopplas till olika undergrupper av sjukdomarna, men exakt vilken inverkan miljöfaktorer, som kost och rökning, har är ännu inte fullständigt kartlagt.

– Dynamiken i tarmen är mer komplicerad än så. För att verkligen förstå vad som händer vill vi i nästa steg göra tätare undersökningar. Nu var det var tredje månad, optimalt vore om vi kunde ta prover varje dag, men det är nog få individer som skulle kunna tänka sig att delta i en sådan studie.

– Om det går att fånga upp patienterna när deras tarmflora håller sig inom ramarna för en frisk bakterieflora skulle vi kunna fokusera på att ta fram behandlingar som hindrar dem att falla tillbaka.

Målet mer effektiv behandling

Målet är att forskningen ska leda till nya och effektivare metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar som i dag ofta innebär ett livslångt lidande.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är svåra kroniska tarminflammationer, som orsakar blodiga diarréer, buksmärta och viktminskning hos de drabbade. Konsekvenserna är ofta livslång medicinering, sjukhusvård, nedsatt arbetsförmåga, kirurgisk behandling och försämrad livskvalitet.

I dag uppskattas minst en procent av den svenska befolkningen lida av någon form av kronisk inflammatorisk sjukdom i tarmen, och under de senaste tio åren har Crohns sjukdom ökat särskilt kraftigt hos barn och ungdomar.

Orsakerna fortfarande okända

Orsakerna till sjukdomarna är fortfarande okända, och det saknas botande behandlingar. Behandlingen är till stor del inriktad på att dämpa inflammationen med kortison, låga doser av cellgifter och biologiska läkemedel som så kallade TNF-hämmare.

– Vi har kommit ett steg närmare att förstå sjukdomen. Vi visste sedan tidigare att vissa goda bakterier är färre hos människor med inflammatoriska tarmsjukdomar. Nu har vi sett en högre grad av förändring än vi tidigare har sett.

Studien är ett samarbete mellan Örebro universitet, Pacific Northwest National Laboratory, USA, University of California, USA, Max Planck Institute, Tyskland, Karolinska institutet, Biodonostia Health Research Institute, Spanien, och Juniata College Pennsylvania, USA.

Text: Linda Harradine
Foto: Kicki Nilsson /ICON