Microbe
Tarmens mikrobiota, d.v.s. de tusentals olika bakteriestammar som huvudsakligen återfinns i tjocktarmen och som där lever och samverkar med sin humana värd, har en tydlig inverkan på en människas hälsa samt olika eventuella sjukdomstillstånd. Merparten av dessa bakteriestammar är kommensala (naturligt förkommande), och bland dessa återfinns både gynnsamma- och skadliga bakteriestammar beroende på förutsättningen i tarmen. Mikrobiotan etableras vid födsel och förändras utifrån genetiska faktorer, ålder, kost, livsstil samt vissa sjukdomstillstånd.
Forskningen vid NGB Interactions Research Centre inom området Mikrobiota handlar om studier som huvudsakligen fokuserar på:
#) generella hälsoeffekter kopplat till mikrobiotans metabolism av fibrer i kosten, och då särskilt effekter av butyrat (smörsyra).
#) Mikrob-mikrob samt mikrob-värd interaktioner, både hos friska och patienter med mag- tarmrelaterade åkommor. Särskilt fokus ligger på frågeställningar rörande interaktioner längs ”tarm-hjärn axeln”, men även på hur specifika strukturer och biomolekyler, som pili och andra proteiner med bakterieursprung, kortkedjiga fettsyror (smörsyra), mm, påverkar barriärfunktion samt interagerar med olika immunologiska och metabola processer.
#) Hur sammansättningen av mikrobiotan korrelerar med en normal funktion samt ett inflammerat tillstånd i tarmen. Särskilt fokus ligger här på korrelationer kopplat till butyratproducerade- eller probiotiska bakterier.
#) att etablera protokoll för framtida terapeutisk behandling av patienter med IBS och IBD genom utvalda probiotiska bakteriestammar eller genom fekal mikrobiell transplantation (FMT), med särskilt fokus på betydelsen av butyratproducerande bakterier.
Etablerade metoder inom NGBI är in vitro modeller med tarmepitelceller och fibroblaster, ex vivo stimuleringar av tarmbiopsier med avseende på mikro-värd interaktioner, in vivo interventioner, avföringsanalyser samt mikroarray och olika –omics