Utbildning och Demokrati

Forskningsmiljön Utbildning och Demokrati samlar forskare som är verksamma inom läroplansteori, utbildningshistoria, didaktik och utbildningsfilosofi. Ett gemensamt nav är intresset för hur utbildning tar form i olika samhällskontexter och historiska tidpunkter, samt vilka konsekvenser som därmed följer.

Forskningsmiljön har under de senaste åren varit med och arrangerarat ett flertal konferenser, som den Nordiska läroplansteorikonferensen och Nordic Education in a Democratic Troublesome Time (i samarbete med Nordiska ministerrådet). Vidare har miljön arrangerat flera workshops: School Acts and Nineteenth Century Schooling (2017); International workshop in Histories of Education (2017, 2018). Miljön har ett stort internationellt nätverk med kontinuerligt utbyte med forskare från andra länder och har en omfattande publicering, vilket infattar såväl monografier som nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Vidare är miljön nära relaterad till utgivningen av den väletablerade forskningstidskriften Utbildning & Demokrati - tidskrift för didaktik och utbildningspolitik.

Medlemmarna i forskningsmiljön är forskare och forskarstuderande främst inom ämnet pedagogik, men även inom närliggande samhällsvetenskapliga ämnen. Totalt har miljön ett tjugotal aktiva medlemmar. Forskningsmiljön leds av en styrgrupp bestående av följande personer: Emma Arneback, Andreas Bergh, Christian Lundahl och Matilda Wiklund.

Miljön består av två forskningsgrupper: 

Pedagogikämnets och utbildningens historia.
Forskargruppen studerar pedagogikämnets och utbildningens historia med fokus på hur kunskap formas, sprids och får konsekvenser. Av särskilt intresse är den kunskapsproduktion och reproduktion som sker mellan vetenskap, myndigheter och utbildningspraktiker från förskola till högre utbildning. Gruppen har en förankring i läroplansteori och läroplanshistoria samt olika former av sociomateriell kunskapsteori. För närvarande pågår forskningsprojekt som belyser den pedagogiska vetenskapens internationalisering, relationen mellan vetenskap och skolmyndigheter, betydelsen av utbildningsstatistik, föreställningar om framtiden m.m. Forskargruppen härbärgerar också en forskarskola i tillämpad utbildningshistoria.

Utbildningens villkor och värden. 
Forskningsgruppen studerar utbildningens politiska och moraliska värden i relation till utbildningspolitiska förskjutningar, lag- och policyförändringar samt medieinverkan. En särskild uppmärksamhet riktas mot hur dessa värden iscensätts och transformeras i den lokala praktiken och vad det innebär för lärares professionella yrkesutövning och relationer. Gruppen har en förankring i läroplansteori, didaktik och pedagogisk filosofi. För närvarande pågår forskningsprojekt som belyser frågor om skolsegregation, lärares antirasistiska handlingar, utbildningens juridifiering och polariserad debatt i sociala medier. Flera av medlemmarna i forskargruppen ingår i redaktionen för tidskriften Utbildning & Demokrati.