Känsloreglering

Hur vi förmår reglera våra känslor, dvs hur vi kan påverka känsloupplevelser och deras uttryck, spelar stor roll för hälsa och välbefinnande. Det kan exempelvis handla om att i stunden hantera intensiva känslor som ilska eller ledsenhet för att det inte på sikt ska leda till negativa konsekvenser. Oförmågan att reglera känslor kan leda till aggressivitet, missbruk, hetsätningar och andra självskadande beteenden. Det kan också påverka vår förmåga att bibehålla och utveckla nära relationer. Brister i känsloregleringsförmåga har kopplats samman med en mängd olika hälsoproblem. 

Ett flertal forskningsprojekt inom CHAMP studerar känsloreglering som en grundläggande och gränsöverskridande psykologisk mekanism bakom ett flertal hälsoproblem. Forskningen spänner över såväl experimentella som longitudinella och kliniska studier. 

Laborationsstudier undersöker bland annat hur känsloregleringsstrategier, uppmärksamhet och förväntningar samspelar för att få en fördjupad kunskap om grundläggande mekanismer bakom utvecklingen av ohälsa i olika former (tex. tinnitus, ångestsyndrom, smärta). 

Därtill har träning i effektiv känsloreglering inkluderats som en central komponent i psykologiska behandlingar av långvarig smärta, ilska och tinnitus. Vidare pågår forskning om hur brister i känslorreglering påverkar ätstört beteende. 

I detta område återfinns även forskning om vikten och effekterna av god kommunikation, med ett särskilt fokus mot validering. Validering är känt för sin reglerande effekt vad gäller känslor men också som ett effektivt verktyg för beteendeförändring. Forskningen inom detta område är framförallt kopplad till hälso- och sjukvård, exempelvis kommunikation med smärt- och cancerpatienter, men validering har också studerats i familje- och arbetssammanhang.