Miljoner till NO-projekt: "Vi tror att det finns mycket mer potential i ritandet"
Frida Olsson, Bodil Sundberg och Marianne Skoog har fått sex miljoner kronor till ett nytt forskningsprojekt.
Örebroforskare ska undersöka om lågstadieelever kan lära sig mer om naturvetenskap genom att rita under NO-lektionerna. Forskningsprojektet har fått sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Fakta
Projektet leds av Sofie Areljung, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot naturvetenskap, vid Umeå Universitet. Från Umeå Universitet deltar även Carina Hermansson som är lektor i språkdidaktik.
Från Örebro Universitet deltar Bodil Sundberg, Marianne Skoog, lektor i pedagogik med inriktning mot literacy och Frida Olsson som är adjungerad universitetsadjunkt och undervisar förskollärarstudenter i bild.
I varje arbetsteam ingår två lågstadielärare, en forskare inom naturvetenskapernas didaktik, en bildpedagog och en literacy-forskare. Literacy handlar om läsande, skrivande och textanvändning i vid mening, om hur vi skapar mening med texter av olika slag (analoga, digitala, multimodala) i ett alltmer textbaserat samhälle.
Idén till projektet kommer från ett tidigare forskningsprojekt om naturvetenskapsundervisning i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3, där forskarna kunde se att barnen fick teckna mycket under NO-lektionerna.
– Men vi har också noterat att eleverna inte får så mycket stöd för att koppla det de tecknar till det naturvetenskapliga lärandet. Vi tror att det finns mycket mer potential i ritandet. Att rita skulle kunna öka barnens förståelse för naturvetenskapliga fenomen, samband och processer, kanske framför allt för sådant som är lite abstrakt, till exempel friktion, säger Bodil Sundberg, lektor i biologi och forskare i naturvetenskapernas didaktik.
"En väldigt viktig ingrediens"
Planen är att genomföra forskningen på två skolor i Örebro och en i Umeå, med elever i årskurs 1-3.
– Tanken är att vi tillsammans med lärarna ska försöka utforska vad det finns för pedagogisk potential och vilka begränsningar det kan finnas i att rita just när det gäller NO-undervisningen. En väldigt viktig ingrediens i projektet är att det är praktiknära och att vi gör det tillsammans med lärarna, säger Bodil Sundberg.
I det tidigare projektet kunde Örebroforskarna se att elevernas teckningar påverkades av vilka instruktioner de fick.
– Vi tyckte det var slående att teckningarna blev så olika beroende på hur lärarna hade introducerat själva teckningsdelen av lektionen. Det är jättestor skillnad om läraren själv ritar på tavlan först och man har en diskussion om hur man ska symbolisera ett fenomen, eller om barnen bara får en uppgift att rita något de lärt sig eller upplevt, säger Bodil Sundberg.
Stöd för blivande lärare
Forskarna hoppas kunna ta fram praktiska verktyg som kan hjälpa lärare att dra nytta av ritandet i NO-undervisningen.
– Vi ser också en potential i det här för lärarutbildningen. En förhoppning är att kunna rusta blivande lärare på ett bättre sätt i de här frågorna, säger Marianne Skoog, lektor i pedagogik.
Forskningsprojektet pågår under fyra år. Det är tvärvetenskapligt och arbetet kommer genomföras i tre olika team med lärare, forskare och bildpedagoger. De tar fram aktiviteter i undervisningen där eleverna först får uppleva något naturvetenskapligt begrepp som till exempel friktion eller tyngdkraft praktiskt, och sedan får i uppgift att beskriva det genom att rita.
– Lärarna genomför undervisningen och vi är med i klassrummet och observerar. Vi deltar i processen med att planera vilka aktiviteter som ska genomföras, utifrån deras önskemål och behov, säger Marianne Skoog.
I vår påbörjas arbetet med en workshop där forskare, lärare och bildpedagoger samlas.
– Jag tror att vi kommer få väldigt många nya och kanske oväntade exempel på hur man på ett mer utvecklat sätt kan använda barns tecknande i naturvetenskapen, för att hjälpa dem att lära sig om naturvetenskap, säger Bodil Sundberg.
Text och foto: Beatrice Emmerik.