Ny snabbmetod för blodprov ska kunna upptäcka fler miljögifter och sjukdomar
Vägen från test till färdigt provresultat från labbet ska bli kortare. Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi, leder det nya projektet tillsammans med Matej Orešič, professor i medicinsk vetenskap. Genom att använda maskiner och automatisera stora delar av testprocessen ska det bli möjligt att analysera fler prover på kortare tid – till nytta för både sjukvård och forskning.
Nu ska nya metoder tas fram för att snabbare och billigare analysera stora mängder blodprover.
De ska göra det möjligt att mer effektivt spåra hälsofarliga kemikalier och tidigt upptäcka sjukdomar.
Drygt tolv miljoner satsas på det nya forskningsprojektet vid Örebro universitet.
Att ta och granska prover från människor är idag en process som tar tid och ofta kräver många inblandade personer. Vägen från ett nytaget provrör med blod eller saliv till ett färdigt testresultat är lång. Inte minst under pandemin har det också blivit tydligt hur svårt det är att hantera ett stort antal prover.
Nu ska ett nytt projekt vid Örebro universitet utveckla nya system för att lättare kunna ta och analysera stora mängder prover från människor. Hela processen, från provtagning till färdigt resultat, ska gås igenom.
– Vi vill effektivisera, så att alla steg går att automatisera och genomföra snabbare, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi.
– Vi ska utveckla helt nya datorbaserade metoder som plockar ut användbar information ur de stora mängder uppgifter vi får fram, säger Matej Orešič, professor i medicinsk vetenskap.
Över tolv miljoner satsas
Tillsammans leder de det nya projektet, som just har beviljats nära sex miljoner kronor från forskningsfinansiären KK-stiftelsen. Även fyra företag och Örebro universitet har tidigare lovat att bidra till projektet, så totalt satsas över 12 miljoner. Det gör det möjligt att starta redan i höst.
– Vi ser mycket god potential i det här forskningsprojektet där den vetenskapliga kärnfrågan handlar om att utveckla dataanalys och provtagningsuppgifter för att studera miljöfarliga ämnens påverkan på hälsan. Målen är ambitiösa och arbetet har möjlighet att bidra till den vetenskapliga frontlinjen. Näringslivspartners är väl integrerade och vi ser goda möjligheter för industrin att både bidra i forskningen och att använda och utveckla resultaten, säger Eva Schelin, vd KK-stiftelsen.
Med hjälp av bland annat artificiell intelligens, AI, hoppas forskarna kunna undersöka fler prover på nya sätt. Fokus ligger på att utveckla metoder som kan användas vid forskning inom två områden där snabb behandling av stora mängder blodprover är viktiga.
Billigare testmetoder
Det ena området är metabolomik, där det handlar om att undersöka tusentals små molekyler i proverna. Molekylerna kan tillsammans ge en bild av om patienten har en viss sjukdom – och hur prognosen ser ut. Till exempel går det att få fram viktiga uppgifter ur blodet hos nyfödda barn.
– Du kan se om barnen har en förhöjd risk för till exempel diabetes typ 1 eller celiaki. Det går också att studera vilken typ av exponering tidigt i livet som kan leda till att vissa sjukdomar utvecklas senare, säger Matej Orešič.
Det andra området är exposome, där man forskar kring de yttre faktorer som påverkar oss människor under ett helt liv. Där kan det till exempel handla om att upptäcka att en viss sorts kemikalie kan leda till farliga sjukdomar. Men då krävs billigare testmetoder, där stora mängder prover kan analyseras.
– Redan idag har vi bra metoder, men nu vill vi lyfta dem en nivå och göra dem så robusta att vi kan automatisera processen, säger Tuulia Hyötyläinen.
Smärtfritt blodprov utvecklas
Projektet kommer också att utvärdera ett nytt sätt att kraftigt förenkla att ta själva blodprovet. Ett av de medverkande företagen arbetar med en produkt som gör det möjligt att på ett snabbt och smärtfritt sätt ta provet.
– Du kan till och med ta provet hemma, på egen hand. Det här har väckt ett stort intresse, inte bara på grund av covid. Det blir billigare och du känner inte av någon nål när du tar provet, säger Matej Orešič.
Projektet beräknas vara avslutat i augusti 2026.
Text och foto: Jesper Mattsson