Kemistudenter letar farliga kemikalier i vardagen

Hon har precis klarat av fjärde terminen på Analysvetenskapligt program i kemi med inriktning mot forensik vid Örebro universitet, som bland annat innehåller ett större projektarbete där studenterna samarbetar kring ett specifikt miljötema. De utformar en metod och genomför laborationer för att komma fram till ett resultat, som sedan sammanställs i en vetenskaplig rapport.

Bly i kaffefilter

Maja Näsmans grupp analyserade mängden bly i några av Sveriges mest köpa kaffefilter. Något som väckt uppmärksamhet efter ett reportage i tidskriften Råd och Rön, som senare visade sig bygga på en felaktig analys. Resultatet av studenternas undersökning visade att filtren innehöll försumbara mängder bly, mindre än 1 mikrogram/gram filter.

– Det innebär att man skulle behöva dricka ungefär 100 000 koppar kaffe bryggt med dessa filter i veckan, eller 14 300 koppar per dag för att nå gränsen för det tolerabla intaget bly per vecka. Så slutsatsen av vår studie är att det är fritt fram att fortsätta dricka hur mycket kaffe vi vill utan att riskera några förhöjda halter av bly i kroppen, säger Maja Näsman.

Metaller i vanligt te

En annan grupp har undersökt hur mycket aluminium, krom, mangan, nickel och arsenik det finns i vanligt te. De testade 30 olika märken av gröna, röda och svarta tedrycker.

– Vi kom fram till att de röda teerna hade lägst koncentration av de utvalda grundämnena. I de svarta teerna och i de flesta gröna teer fanns en lite högre mängd nickel, som överskrider gränsvärdena för dricksvatten i Sverige, men inte är högre än det hälsosamma intaget för en dag, berättar Mathilda Timner.

Vad kan det här resultatet användas till?

– Det är alltid bra att vara uppmärksammad om vad en själv kan få i sig. Vårt projekt gav oss kunskap om vad en person kan få i sig när de dricker en ”vanlig” kopp te, och att det inte finns några extrema risker med att dricka te, säger Mathilda Timner.

Cancerframkallande ämne i skinka

En studentgrupp valde att leta efter PAHer, en grupp cancerogena ämnen, i rökt skinka. Det är ämnen som bildas när man bland annat röker mat, och som också kontrolleras inom EU.

– Sverige och några andra medlemsländer har undantag från EU:s gränsvärde, vilket innebär att svenska skinkor skulle kunna innehålla mer PAH4 än vad som är tillåtet i andra EU-länder, berättar Sarah Kovacs.

Resultatet var dock lugnande. Alla fyra skinksorter innehöll låga värden av PAH4, som alltså även höll sig under EU:s gränsvärde.

– Hade vi hittat oroväckande höga värden hade eventuellt ett mer officiellt test gjorts så att man kan uppmana rökerierna att bättra sig, men det behövdes inte för de skinkor vi testat. Det har varit jättekul att få göra ett projekt där vi har använt exempel från verkligheten och fått anpassa och problemlösa längs vägen. Jag har växt som person och utvecklat mer tillit till mig själv i labbet, säger Sarah Kovacs.

Farliga syror i öl

Marcus Anderssons grupp undersökte om det finns något samband mellan mängden malt och koncentrationen av trifluorättiksyra (TFA) i öl – och om sambandet ser olika ut beroende på vilken sorts malt som har använts i ölbryggningen.

– TFA är en fluorerad karboxylsyra som tillhör en potentiellt skadlig grupp kallad perfluorerade alkylsyror (PFAA:s), och dessa ämnen har nyligen fått ökad uppmärksamhet då det har uppmätts stigande koncentrationer av dem i naturen under de senaste åren. Vi utgick från en tidigare studie som konstaterat att öl innehåller stora mängder TFA, i genomsnitt tio gånger högre än vad som uppmätts i kranvatten, berättar han.

Resultatet visade att det inte gick att dra några säkra slutsatser. Här behövs ytterligare studier, konstaterar Marcus Andersson.

– Genom att till exempel utforska hur miljön kring odlingsplatser ser ut, vilka bekämpningsmedel som används och titta närmare på de processer som sker i bryggeriet skulle man kunna öka förståelsen för hur de fluorerande alkylsubstanserna transporteras och hamnar i livsmedel, säger han.

Högfluorerade ämnen i fågelägg

Tove Slettvoll och hennes kurskamrater jobbade med ett projekt som knyter an till Örebro-doktoranden Felicia Fredriksson forskning på poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Dessa ämnen finns i produkter som till exempel vattenavvisande sprayer och stekpannor med nonstick-beläggning.

– Flera av PFAS-ämnena är svåra att bryta ned, toxiska och har en hög rörlighet i miljön, vilket innebär att de utgör ett hot för miljön och oss människor. Felicia Fredriksson har hittat höga halter av ett sådant ämne i fågelägg längs Vaal River i Sydafrika. Vi valde därför analysera sediment från samma område och leta efter två olika sorters polymerer, berättar Tove Slettvoll.

Även här fick gruppen konstatera att det behövs ytterligare analyser.

– Vi hittade bara låga koncentrationer av den ena polymeren och inga av den andra. Men PFAS är bioackumulerande, vilket innebär att man skulle kunna anta att de låga halterna av polymeren ändå kan bidra till de höga halterna av PFOS, som är ett förbjudet ämne,  i fågeläggen, säger Tove Slettvoll.

Utvecklande och lärorikt

Att arbeta självständigt med ett projekt hela vägen från planering till genomförande och analys har varit både utvecklande och lärorik, tycker studenterna.

– Tidigare under utbildningen har vi i princip fått en färdig beskrivning och mest bara gjort det praktiska, men det har varit roligt och nyttigt att få så mycket eget ansvar denna gång. Vi har verkligen fått utnyttja det vi lärt oss under våra två år på programmet och det börjar kännas att vi faktiskt är riktiga kemister snart, säger Maja Näsman.

– Det roligaste med arbetet var att kunna nyttja allt man lärt sig under dessa två åren inom programmet och sammanfoga det och utföra en verklighetstrogen studie. Sedan har det varit extremt kul att få jobba med mina fantastiska vänner i samma grupp, säger Tove Slettvoll.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Privat