Samarbete med Kapstaden ökar hoppet om ätbart vaccin mot HIV

Forskning på ätbara vacciner har pågått i många år vid Örebro universitet. En grupp forskare jobbar bland annat på att ta fram ätbara vaccin mot fästingburen encefalit, TBE. Andra forskare ägnar sig åt vaccin mot klamydia och virussjukdomar, som till exempel HIV.

En av dem är Nikolai Scherbak, lektor i biologi vid Örebro universitet. Hans forskning handlar om ätbara vaccin i probiotiska bakterier. Probiotiska bakterier är bakterier som har en hälsofrämjande effekt när de konsumeras i en viss mängd, som till exempel laktobakterier i yoghurt.

– Min forskning går ut på att modifiera bakteriernas arvsmassa, så att det skapas viruskomponenter som inte orsakar infektioner, utan i stället gör så att den som äter dem utvecklar ett immunförsvar mot virus.

De probiotiska bakterierna omvandlas till ett slags fabriker, som tillverkar virus-liknande proteinkroppar eller partiklar. Sådana partiklar liknar virus till utseendet, men kan inte smitta.  Däremot kan partiklarna vara effektiva för att bygga upp immunförsvar mot virusen de efterliknar.

– Tanken är att man ska äta sådana modifierade probiotiska bakterier och på så sätt immunisera sig mot virusinfektioner. Proteinet kan ge ett immunminne som skyddar organismen under lång tid, förklarar Nikolai Scherbak.

Sex veckor i Kapstaden

I höstas fick Nikolai Scherbak chansen att ta sin forskning ytterligare ett steg. Under sex veckor jobbade han tillsammans med forskare vid University of Cape Town (UCT) i Kapstaden, Sydafrika.

– Vid Institutionen för molekylär och cellulär biologi på UCT finns det en forskargrupp som heter ”Biofarming Research Unit”, som är en av de främsta i världen när det gäller virologi och vaccinutveckling. Jag fick jobba med mitt projekt i deras labb och vi kunde utbyta erfarenheter och få hjälp av varandra.

I februari återvände Nikolai Scherbak till Kapstaden för att presentera sina forskningsresultat vid den internationella konferensen Virology Africa 2020.

– Det kändes otroligt kul att kunna presentera de väldigt intressanta resultat som jag kom fram till under mitt forskningsarbete vid UCT. Jag kunde visa att probiotiska bakterier kan producera virus-liknande partiklar som sedan kan testas som vaccin mot HIV.

Planerar gemensamt forskningsprojekt

De sydafrikanska forskarna var så intresserade av det positiva resultatet att de nu vill fortsätta sitt samarbete med Nikolai Scherbak och Örebro universitet. Just nu pågår planeringen för ett gemensamt projekt.

– Mina kollegor från UCT har gjort mycket i utvecklingen av metodiken för att producera vaccinkandidater i växter. Nu kommer vi tillsammans samarbeta i utvecklingen av ätbara vacciner i probiotiska bakterier. Förutom HIV ska vi också titta på ett vaccin mot djursjukdomar.

Första steget blir forskning på ett vaccin som ska stoppa sjukdomar som drabbar boskapsdjur, som hästar och nötkreatur. Därefter kommer forskarna att göra studier på vaccin mot HIV hos människor. Men det krävs många studier innan ett vaccin kan bli verklighet.

– Det har varit en svår utmaning för forskarvärlden att ta fram ett vaccin mot HIV, men det börjar ljusna nu. Inom tio år hoppas man att det ska finnas ett vaccin mot HIV. Vi hoppas förstås att vårt ska fungera.

Stort intresse bland studenter

Nikolai Scherbak undervisar också vid biologiprogrammet på Örebro universitet. Han berättar att intresset bland studenterna för forskningen om ätbart vaccin mot HIV är stort.

– Det är många studenter som väljer att skriva sina examensarbete om det här. Det är ett viktigt forskningsområde och här finns en chans att bidra till något som kommer att få stor betydelse när det blir verklighet.

Vad tror du att samarbetet med forskarna i Kapstaden kan betyda?

– Det är ett nöje att få arbeta med dem och ta del av deras kunskaper, speciellt med tanke på att virala sjukdomar är så utbredda i Afrika. De är många som har jobbat länge med det här, men det visade sig också att de hade stort utbyte av att lära sig mer om vår forskning. Jag ser verkligen fram emot vårt fortsatta samarbete, säger Nikolai Scherbak.

Text och foto: Anna Lorentzon