Ny studie om AI:s effekter på arbetsmarknaden
Forskare vid Handelshögskolan Aili Tang, Hildegunn Kyvik Nordås och Magnus Lodefalk är involverade i projektet.
Hur påverkar utvecklingen av artificiell intelligens jobben inom tjänstesektorn och vad innebär det för framtidens arbetsmarknad? Forskare vid Handelshögskolan i Örebro har fått 1,5 miljoner från Handelsbanken för att studera hur AI kommer att förändra arbetslivet.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Handelshögskolan vid Örebro universitet och forskningsmiljön, Centrum för tillämpade autonoma system, AASS, vid Örebro universitet. Fyra forskare i nationalekonomi från Portugal, Tyskland och Storbritannien samt Microsoft är också knutna till projektet.
Yrken inom tjänstesektorn som till exempel ingenjör, arkitekt, jurist och revisor kommer att vara i fokus för studien. Målet är att tillsammans med AI-forskare och yrkesverksamma inom olika sektorer öka förståelsen för hur AI har påverkat, påverkar och kommer att påverka arbetsmarknaden.
– Projektets resultat kommer att bidra till en mer nyanserad och realistisk bild av hur utvecklingen av den nya tekniken påverkar arbetsmarknaden för dessa tjänster, säger Magnus Lodefalk, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Forskarna ska även studera i hur stor utsträckning ny teknik införs och används inom dessa yrken.
– Investeringar i ny teknik handlar om förändrade arbetssätt och ekonomisk lönsamhet. Men man implementerar inte alltid ny teknik bara för att det är möjligt, säger Hildegunn Kyvik Nordås, adjungerad professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Mäta AI:s effekter
För att kunna mäta och analysera förändringar som arbetsmarknaden genomgår ska forskarna bland annat använda sig av registerdata. Inom ramen för det fyraåriga projektet ska de utveckla en metod som sedan kan användas av andra för att mäta hur AI påverkar olika yrken och branscher.
– Vår forskning kommer att belysa i vilken utsträckning AI kommer att påverka anställda utifrån variabler som ålder, kön, utbildning, yrkeskategori och företag utifrån till exempel produktivitet och grad av internationalisering, säger Magnus Lodefalk.
Tanken är att både företag och universitet ska kunna dra nytta av informationen om vilka kompetenser som efterfrågas i takt med utvecklingen av AI. På sikt kan denna information även användas som underlag vid inom utbildningspolitiken.
– Skattningar av hur många arbetstillfällen som riskerar att försvinna i framtiden varierar från ungefär hälften av alla jobb till en tiondel. Min förhoppning är att studiens resultat ska leda till mer underbyggda bedömningar av hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden, säger Hildegunn Kyvik Nordås.
Text och foto: Jasenka Dobric