Nästan 27 miljoner kronor till sex projekt vid Örebro universitet

För KK-stiftelsen är samverkan mellan näringsliv och akademi centralt och minst två företag ska delta i projekten tillsammans med forskare. De beviljade projekten ingår i vad som kallas HÖG-programmet. Akademi och företag får möjligheten att söka pengar för att gemensamt svara på en avgränsad forskningsfråga.

Bättre beslut som gynnar hela ekosystemet 

Alf Ekblad, professor i biologi, ska undersöka hur metallföroreningar påverkar markens ekosystem och utveckla och utvärdera metoder för att bedöma denna påverkan. Målet är att forskningen ska leda till bättre riskbedömningar.

– Idag finns en kunskapslucka som leder till att man helt enkelt transporterar bort förorenad jord i större utsträckning än nödvändigt och utan att ta hänsyn till vilka fördelar det skulle vara för ekosystemet om jorden låg kvar.

Genom att fylla kunskapsluckan hoppas Alf Ekblad att beslutsfattare ska få bättre vägledning för att ta beslut som gynnar hela ekosystemet. Projektet är ett samarbete mellan Örebro universitet, Structor Miljöteknik AB, Structor Miljö Öst AB och Sveriges Geotekniska Institut (SGI).  

Bättre riskbedömning underlättar återanvändning av råmaterial

Målet med forskningen vid Centrum för Livsvetenskap är att bidra till ett hållbart samhälle genom att förbättra underlag för riskbedömning. Ett arbete som underlättar återanvändning av råmaterial.  

– I det här projekt kommer vi specifikt att studera problem kopplade till användning av sulfidjord, säger Per-Erik Olsson, professor i biologi.

Stora mängder av både jord- och bergmaterial behövs för byggnadsarbeten, särskilt i större infrastrukturprojekt och de innehåller ofta höga halter sulfid.  

– Detta kan orsaka problem på grund av sulfidoxidation med efterföljande försurning och urlakning av metaller, vilket kan vara skadligt för både människor och miljön.

Forskarna ska utveckla metoder för att minska urlakning från sulfidjord och förbättra förmågan att bestämma sulfidjordars användbarhet.

– Vi ska också testa nya tillsatser för att stabilisera sulfidjord och utveckla metoder för att bedöma resultatet av dessa tillsatser.

Projektet är ett samarbete mellan Envix Nord AB, Solör AB, Cementa AB. Alla med olika perspektiv på samma miljöfråga.

Minska användning av antibiotika genom att förstå samspel

Idag är det vanligt med återkommande urinvägsinfektioner hos kvinnor, speciellt kvinnor som har passerat klimakteriet. Tarmbakterien E. Coli är den vanligaste orsaken.

– Vi ska undersöka hur det kvinnliga könshormonet östrogen påverkar E. Coli-bakteriers infektionsbenägenhet, säger Isak Demirel, forskare i biomedicin vid Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre.

– Vi vet att lägre östrogennivåer påverkar slemhinnorna längs urinvägarna och vaginan negativt. Däremot är väldigt lite känt om östrogens direkta effekt på E. Coli-bakterien.

Samtidigt som urinvägsinfektioner blir allt vanligare ökar också förekomsten av antibiotikaresistenta E. Coli-bakterier. Nästan en femtedel är resistenta mot de vanligaste sorterna.

– Därför ökar behovet av mer djupgående kunskap om bakterie-värd interaktioner vid urinvägsinfektioner. Om vi ​​kan klargöra hur bakterien känner av värden och mobiliserar, då kan vi hämma denna aktivering och dämpa eller helt förhindra infektionen.

Det skulle kunna minska användningen av antibiotika, vilket i sin tur leder till minskad antibiotikaresistens. Projektet är ett samarbete med Maria Svensson vid Region Örebro län, Tataa Biocenter AB och Adlego Biomedical AB.

Robotar bygger kartor för att hitta rätt

Mobila robotar finns inte längre bara i forskningslabb eller i lokaler utan människor. De ska klara av att arbeta tillsammans med människor i industrier men också utföra sysslor i våra hem.

– Det är inte alltid lätt för en robot att utföra sitt arbete både effektivt och säkert i en miljö som ständigt förändras, säger Martin Magnusson, forskare i datavetenskap.

Därför arbetar forskare vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, med att förbättra robotars förmåga att bygga kartor och hitta rätt när omgivningen förändras. De kommer testa detta på självkörande lagertruckar och dammsugarrobotar.

– Vi ska framför allt få dem att bli bättre på självbetraktelse, det vill säga att de utan någon yttre "lärare" själva kan bedöma kvaliteten på sina kartor och hur noggrant positionerade de är, säger Tomasz Kucner.

Forskare från Örebro universitet kommer arbeta tillsammans med Electrolux och Kollmorgen Automation under tre års tid. De ska utveckla nya metoder för att mäta och upprätthålla kartkvalitet och för att mäta och undvika positioneringsfel.

Betydelsen av molekylsamtal vid covid-19

Tidigare forskning visar att en särskild grupp biomolekyler styr de biokemiska signaleringsvägarna som kan ligga till grund för akuta infektiösa och kroniska inflammatoriska tillstånd.  

– Nu ska vi med nydanande analytiska metoder kartlägga betydelsen av dessa biomolekyler vid covid-19. Vi ska bland annat använda prover från patienter som genomgått covid-19-infektion, säger Samira Salihovic, biträdande lektor i kemi som tillhör både Människa-Teknik-Miljö och Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre.

–Om vi för svar på våra frågor kan vi använda det till att dels förbättra förståelsen för hittills okända biokemiska signaleringsvägar dels i förlängningen för att skapa gynnsamma kunskapsstrukturer för läkemedelsutveckling.  

Projektet är ett samarbete mellan Örebro universitet, Region Örebro Län, Umeå universitet, Waters Sweden AB och Larodan AB.

Ny behandling för hjärtkärlsjukdomar: Forskare vill lösa upp inflammation i kärlen

Örebroforskare undersöker om det går att behandla hjärtkärlsjukdomar genom att hjälpa immunförsvaret att lösa upp inflammation i kärlen med så kallade melankortin-peptider.

– Att minska inflammationssvaret är kopplat till en ökad risk för allvarliga, till och med dödliga, infektioner. Istället för att minska inflammationssvaret ska vi undersöka om vi kan hjälpa immunförsvaret lösa upp inflammationen och därmed stänga av inflammationssvaret, säger Liza Ljungberg, forskare i biomedicin vid Cardiovascular Research Centre.

Åderförkalkning, att kolesterol och immunceller ackumuleras i kärlväggen, är den vanligaste bakomliggande orsaken till hjärtkärlsjukdom. Ny forskning visar att en speciell sorts peptider (molekyler som består av kedjor av aminosyror), melankortiner, har en skyddande effekt och kan förebygga åderförkalkning.

Syftet med det här projektet är att undersöka vilken roll melankortiner spelar för att människor ska utveckla hjärtkärlsjukdomar och om melanokrotinpeptider kan användas för att minska inflammationen i kärlen och därmed risken för till exempel hjärtinfarkt och stroke.

Projektet är ett samarbete mellan Örebro universitet, Synact Pharma AB och Redoxis AB.