En kamera som går att svälja ska hjälpa människor att äta rätt
En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet inom några år. Örebroforskarnas mål är att hjälpa människor att äta rätt och att underlätta för företag att ta fram hälsosamma produkter – och de har fått 12.5 miljoner kronor från Vinnova för detta.
Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Deras uppdrag är att stärka landets innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt och de har satsat 12,5 miljon kronor på Precision Nutrition Innovation Arena, PNI.
Den är kopplad till det nationella forskningscentret PAN Sweden och är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola, Region Örebro län och företagen Lantmännen, Biogaia och Nutrileads. Dessutom är Örebro universitets holdingbolag med i projektet. Projektledare är vicerektor Amy Loutfi.
Den ätbara biosensorn är den första innovationen inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI. Samtidigt som sensorn utvecklas bygger universitetet en struktur för att fler projekt ska kunna ta vara på de tre starka byggstenarna: Innovationsarenan och forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens.
– Kapseln med kameran som går att svälja finns redan. Den används för att undersöka delar av tarmen som är svåra att komma åt på annat sätt, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.
Han kommer leda arbetet inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI, tillsammans med Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. PNI är ett resultat av de strategiska satsningar som universitetet har gjort på forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens och på ORU Innovations Arena. PNI är ett i raden av kommande projekt som kommer kombinera dessa områden och den är kopplad till det nationella forskningscentret PAN Sweden, som är finansierat av Formas.
– Anslaget inom Vinnovas särskilda utlysning för precisionshälsa erhölls i stenhård konkurrens. Det är ännu ett bevis på styrkan i universitetets strategiska satsningar, säger rektor Johan Schnürer.
En ätbar biosensor
Den nya kamerakapseln, som forskarna kallar för en ätbar biosensor, samlar in information och analyserar matsmältningen i tarmen med hjälp av artificiell intelligens.
– Dagens tester baseras mest på avföringstester. Då får vi bara veta vad slutresultatet blir men inte vad som har påverkat det på vägen, säger Robert Brummer.
Flera företag medverkar i projektet. De kan använda tekniken för att testa nya produkter. Det kan till exempel handla om nya växtbaserade proteiner – som behövs i allt större utsträckning när vi behöver äta mindre kött för att klara klimatmålen. Det kan också vara ett verktyg för att testa kosttillskott som till exempel probiotika och jämföra före och efter.
– I framtiden kan kameran vara en hjälp för konsumenter. I första steget är det intressant för människor med tarmåkommor, där nedbrytningsprocessen i tarmen spelar en viktig roll. De kan få ledtrådar till hur de ska ställa om sin kost för att må bättre. I nästa steg kan det vara en produkt för gemene man, säger Robert Brummer.
Mäta gaser i andedräkten
Forskarna kommer även ta fram en annan prototyp som är enklare att använda hemma: ett test som mäter gaser i andedräkten.
– Det produceras gaser när maten bryts ner i tarmen och en del av dessa andas vi ut. Det tänker vi inte på, mer än kanske när vi ätit vitlök, säger Robert Brummer.
Han tror att det enklare utandningstestet kan vara ett alternativ till kamerakapseln för många vanliga konsumenter – och ge värdefull information.
– Det som händer i tarmen påverkar inte bara magen utan också immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och utveckling av cancer. Därför är det så viktigt att undersöka tarmens nedbrytningsprocesser närmare och det finns ingen enkel metod för detta ännu. Det är det vi hoppas kunna bidra med, avslutar Robert Brummer.
Text: Linda Harradine
Foto: ICON