Manusanvisningar

Typsnitt, grad och stilsorter

Grundtypsnittet är Times New Roman i 12 punkter. Löpande text skrivs i rak stil. Korta språkliga exempel i löpande text markeras genom kursiv stil. Ord och uttryck som du vill framhäva kan likaså sättas i kursiv stil. Sätt rubriker på kapitel, tabeller osv. i halvfet stil.

Använd inga specialtecken som inte följer Unicode. Justera inte marginalerna och avstava varken manuellt eller automatiskt. Använd inte sidnumrering.

Transkriptioner av talat språk återges på sedvanligt sätt i ett typsnitt med fast teckenbredd.

Styckebrytning

Markera styckebrytning med blankrad före. Använd inte indrag med vare sig tabulator eller blanksteg.

Kapitelrubriker

Rubriker numreras och markeras med blankrad före och efter. Undvik fler rubriknivåer än två. Avgränsa inte rubriknumreringen med punkt. Sätt rubriken i fet stil för att märka ut den.

1 Rubrik

1.1 Rubrik

Citat

Korta citat i löpande text markeras med citationstecken plus källhänvisning på gängse sätt:

”Detta är ett citat” (Andersson 2002:2). Använd citationstecken som är vända åt samma håll. Runt betydelseuppgift och vid s.k. innancitat används enkla citattecken – även dessa vänds åt samma håll. Längre citat skrivs som blockcitat.

Formatera blockcitat på samma sätt som brödtexten, men märk ut det genom att sätta det inom citationstecken.

Tabeller, figurer och exempel

Gör tabeller med ordbehandlarens tabellverktyg. Över varje tabell ska det stå en tabellrubrik som inleds med Tabell 1. Till varje tabell ska det finnas en hänvisning i texten. 

Figurer och övriga bilder ska ha en rubrik som placeras under figuren och inleds med Figur 1. Även till figurer ska det finnas en hänvisning i texten. Bilder och figurer ska hålla tryckkvalitet. Bilder kan gärna lämnas in som separata filer, men lägg även in en version av bilden i själva manuset på det ställe där den hör hemma.

Språkexempel formateras som vanligt stycke. Gör numreringen manuellt, inte som numrerade listor automatiskt formaterade av ordbehandlaren. Numrera exemplen med hjälp av siffror inom parentes, dvs.

(1)                 Exempel

(2)                 Exempel

Transkriptioner av talat språk förses däremot med en rubrik som placeras ovanför transkriptionen på samma sätt som i tabeller.

Noter

Om du behöver använda noter ska du använda fotnoter och inte slutnoter. Var sparsam med fotnoter.

Hänvisningar

Inuti texten görs hänvisningar till källan med författarens efternamn (vid risk för oklarheter läggs initial till), årtal för citerat arbete och sida, allt inom parentes. Mellan årtal och sida sätts kolon men inte blanksteg. Exempel: (Andersson 2002:2). Om författarens namn ingår i den löpande texten upprepas det inte i parentesen.

Litteraturförteckning

Listan över referenser ska ha rubriken Litteratur. Litteraturförteckningen ska innehålla alla verk som hänvisats till i texten, men inga andra. Sätt ut följande uppgifter för varje verk i följande ordningsföljd:

[författarens efternamn], [förnamn]. [publikationsår]. [monografins titel]. [förlagsort]: [förlag].

[författarens efternamn], [förnamn]. [publikationsår]. [artikelns titel]. I:

[redaktörens/redaktörernas namn] (red.): [samlingsverkets namn]. [förlagsort]: [förlag]. S. [artikelns sidnummer].

[författarens efternamn], [förnamn]. [publikationsår]. [artikelns titel]. [tidskriftens namn] [volym]([nummer]). S. [artikelns sidnummer].

Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Uppgifter om referensen anges på svenska – således ”I:”, ”(red.)” och ”S.” 

Om en artikel eller ett verk har två författare eller redaktörer, används et-tecken mellan författarnas namn. Om artikeln eller verket har fler än två författare, används kommatecken mellan författarnas namn, förutom mellan den nästsista och den sista, där et-tecken används.

Nedan finns några exempel som modell för utformningen av posterna:

Heller, Monica. 2011. Paths to Post-Nationalism: A Critical Ethnography of Language and Identity. Oxford: Oxford University Press.

Levinson, Stephen C. 1993. Activity types and language. I: Drew, Paul & Heritage, John

(red.): Talk at work: Interaction in institutional settings. Cambridge: Cambridge University Press. S. 66–100.

Norrby, Catrin & Håkansson Gisela. 2015. Introduktion till sociolingvistik. Lund: Studentlitteratur.

O’Rourke, Bernadette, Pujolar, Joan & Ramallo, Fernando. 2015. New speakers of minority languages: the challenging opportunity. International Journal of the Sociology of Language. S. 1–20.

Wikner, Sarah. 2018. Variation i svenskan i Helsingfors. Fonetisk kvantitet i förhållande till olika sociala variabler och kontexter. Folkmålsstudier 56. S. 137–168.