Carolines tid hos framstående forskarlag i Birmingham bekräftade hypotes
Vilken av cellens receptorer orsakar den unika reaktionen i blodplättarna? Den frågan fick doktoranden Caroline Kardeby svar på efter att ha tillbringat tre veckor hos ett framstående forskarlag vid Birmingham University. – En jättespännande och fascinerande miljö, säger hon.
Caroline Kardeby ingår i forskningsmiljön Cardiovascular Research Centre (CVRC) vid Örebro universitet och USÖ. Där tillhör hon en forskningsgrupp, ledd av professor Magnus Grenegård, som studerar blodplättar – trombocyter. Genom att de klumpar ihop sig gör blodplättar så att vi inte förblöder, men de är också en del i processen som leder till infarkter och stroke.
Trombocytforskarna samarbetar i sin tur med Linköpings universitet, där man framställer så kallade glykopolymerer – långa molekylkedjor bestående av socker som tillförts sulfater. Glykopolymererna har testats på blodplättar av forskarlaget i Örebro. Dessa tester har visat att glykopolymerer aktiverar blodplättarna på ett alldeles unikt sätt och en artikel om dessa rön publicerades av Örebroforskarna för två år sedan.
– Men det vi inte har vetat är vilken receptor i cellen som orsakar den här aktiveringen. Vi hade en hypotes men vi måste ju kunna bevisa den, berättar Caroline Kardeby.
Fick hypotesen bekräftad
Det var här Birmingham University och deras Institute of Cardiovascular Sciences kom in i bilden. Där använder man sig av en metod, Avexis, som gör det möjligt att analysera den här processen. Så i april åkte Caroline Kardeby dit efter att ha fått internationaliseringsmedel från fakulteten.
– Med hjälp av Avexis kunde vi konstatera att vår hypotes om vilken receptor som var ”den skyldige” stämde. Vi kunde också visa vilken del av receptorn som glykopolymererna binder till.
I Birmingham kunde Caroline Kardeby dessutom utföra tester på möss. Den möjligheten saknas i Örebro, där testerna enbart utförs med hjälp av blodprover från människor.
– Testerna i Birmingham visade att det är en annan receptor som leder till aktiveringen hos möss jämfört med människor. Det är förstås viktigt att veta, att det inte alltid fungerar likadant i möss och människor.
Artikel på väg att publiceras
Hon och de övriga Örebroforskarna har skrivit om de nya rönen i en artikel som är tänkt att publiceras inom kort.
I ett större perspektiv handlar den här forskningen om liv och hälsa.
– Vår forskning är basvetenskaplig där vi försöker förstå de cellulära mekanismerna för att i framtiden kunna bidra till utvecklingen av mediciner mot hjärtinfarkt och stroke, säger Caroline Kardeby och tillägger:
– Men dit är det förstås mycket långt.
Hon är väldigt nöjd med den tre veckor långa vistelsen i Birmingham och samarbetet med professor Steve Watson och forskaren Yi Sun.
– Deras grupp av trombocytforskare består av cirka 50 personer, det vill säga runt tio gånger fler än vad vi är i Örebro. Det var kul att få träffa så många som är intresserade av samma sak som jag. Det var över huvud taget väldigt inspirerande att få vara där och tempot var mycket högt. Ibland kom vi på saker som vi ville testa och bara fem dagar senare hade vi ett resultat.
– Jag är väldigt glad för att jag fick åka, att universitetet beviljade mig det här anslaget, sammanfattar Caroline Kardeby.
Lönande vistelse
Vistelsen blev lönande för henne på ett annat och mycket påtagligt sätt.
– Jag fick erbjudande om en postdoc efter att jag blir klar med min avhandling nästa år. Jättekul och självklart kommer jag att åka dit.
Text och foto: Mattias Frödén