Forskning om hur damm påverkar människors hälsa får 3,5 miljoner
Hur påverkar damm, kvarts och andra partiklar människors hälsa? Det ska Örebroforskaren Alexander Hedbrant undersöka i en ny studie som fått 3,5 miljoner från Afa Försäkring. Kunskapen behövs för att sätta rätt gränsvärden och förbättra arbetsmiljön i industrier.
Alexander Hedbrant tillhör forskningsmiljön Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre, som startade 2013 med forskare från Örebro universitet och Örebro universitetssjukhus.
Människor som arbetar i miljöer med mycket damm eller kvarts – som i byggbranschen eller i gjuterier – riskerar att drabbas av till exempel lungcancer eller hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarnas mål är att få en tydligare bild av riskerna. Vilka risker innebär det för människor att utsättas för partiklar generellt? Och vilka partiklar påverkar främst vilka organ.
– Vi har i tidigare studier undersökt ett avgränsat område i taget i enskilda arbetsmiljöer, så som effekter på inflammation, kardiovaskulära systemet, lever eller njure. I den här studien vill vi framför allt ge en mer holistisk bild av vilken påverkan partikelexponering har på hela kroppen, säger Alexander Hedbrant, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.
– Vi hoppas resultaten kan fungera som underlag för arbetsmiljöförbättringar på enskilda företag och på längre sikt påverka myndigheters gränsvärdessättning.
Återanvänder data
Forskningen är ett samarbete mellan Örebro universitet, Linköpings universitet, Mälardalens universitet och arbets- och miljömedicinska kliniker. Forskarna har tidigare genomfört studier för att undersöka hälsoaspekter av partikelexponering i olika industrier, som inkluderar svetsning, additiv tillverkning, gjuterier och hårdmetallindustri.
– Dessa prover och exponeringsdata kommer nu att återanvändas. Jag ska fokusera på de biomolekyler som i studier visat samband med exponering.
– Designen på studien – att återanvända redan insamlat material och data från tidigare projekt för att studera detta ur ett nytt perspektiv är ett steg i vårt arbete med hållbar forskning. Vad kan vi använda som redan finns för att svara på nya forskningsfrågor. Vad fattas och behöver läggas till.
– Det tänker vi också på när vi blickar framåt och designar nya studier. Hur kan vi göra det så de går att använda till framtida forskningsfrågor, säger Alexander Hedbrant.
Text och foto: Linda Harradine