SWEpap – studie om föräldraledd smärtlindring till nyfödda barn
Med sitt bröst, sin hud och sin sång, kan en förälder lindra smärta hos sitt barn. Både sjuka och friska spädbarn måste gå igenom ett stort antal smärtsamma provtagningar och vaccinationer under sitt första år i livet. Trots detta används nästan aldrig föräldrarna som smärtlindring inom nyföddhetsvården. Vårt forskningsprojekt vill ändra på detta och hjälpa barn och deras föräldrar till ett liv utan smärta!
Ny forskning visar att föräldern själv kan lindra smärtan hos sitt barn vid provtagning genom att lägga barnet mot sin bara hud och, när det fungerar, även amma. Trots positiva resultat används sällan denna enkla men effektiva föräldraledda smärtlindring i dagens nyföddhetsvård. Vårt forskningsprojekt är en tvärvetenskaplig praktiknära multicenterstudie med aktiv föräldramedverkan som engagerar fyra sjukvårdsregioner, nämligen Region Värmland, Region Örebro län, Region Dalarna och Region Uppsala samt Örebro universitet.
Projektet utvärderar hur effektiv smärtlindringen blir om hud-mot-hudkontakt och amning även kombineras med förälderns lugnande sångröst. Vår hypotes är att effekten av hud-mot-hudkontakt och amning förstärks när metoderna kombineras med förälderns vaggsång som förmedlar trygghet och kärlek.
Hur känns det som förälder att vara den som ger sitt barn smärtlindring? Och vad tycker föräldrarna om de olika smärtlindrande metoderna? Är de lika effektiva och kanske till och med bättre än den standardsmärtlindring som barnen får i vården i dag?
Det är dessa frågor vårt forskningsprojekt ska besvara. I svensk sjukvård saknas det i dag kunskap om dessa så kallade föräldraledda smärtlindrande metoder. Vår forskningsstudie bidrar till att fylla dessa kunskapsluckor. Projektet är också det första och hittills enda nationellt och internationellt, som studerar den smärtlindrande potentialen i föräldrarnas icke-verbala kommunikation genom nynnasång, vilket är ett helt nytt och outforskat område.
Vår bedömning av projektets kliniska betydelse är på kort sikt: minskad smärta för spädbarnen, förbättrad smärtvård och minskad stress för föräldrarna.
På lång sikt: minskad risk för spädbarnen att drabbas av kronisk smärta senare i livet samt kunskap om hur man som föräldrar smärtlindrar sitt barn framöver i barnets liv t.ex. vid framtida vaccinationer.
I forskningsprojektets delstudie 1 testar föräldrar och vårdpersonal hur det är att praktiskt utföra kombinationen av föräldraledda metoder och hur metoderna kan införas i vården.
Delstudie 2 är en randomiserad kontrollerad studie som utvärderar den smärtlindrande effekten av kombinationen hud-mot-hudkontakt, amning och föräldrars vaggsång. Undersökningen görs när det rutinmässiga så kallade PKU-provet ska tas och innebär alltså inget extra stick för barnet. Som förälder får man information och möjlighet att ställa frågor. Deltagande är helt frivilligt. De som går med i studien lottas till en av tre olika grupper:
1. Provtagning på skötbord enligt avdelningens rutiner
2. Barnet sitter hud mot hud innan, under och efter provtagning
3. Barnet sitter hud mot hud, ammas om möjligt och föräldern sjunger eller nynnar för sitt barn före, under och efter provtagning.
Vilken grupp man hamnar i avslöjas när forskarna öppnar ett numrerat kuvert som innehåller instruktioner och grupptillhörighet. För att mäta smärtan fästs tre små elektroder under foten för att mäta så kallad emotionell svettning som kan indikera att barnet känner smärta. En liten sensor med en lampa på andra foten mäter puls och syrenivå i blodet. Dessutom filmas barnets ansiktsuttryck för att senare kunna skatta barnets eventuella smärta. Ingen av dessa mätningar känns för barnet. När mätutrustningen satts på och allt är i ordning låter man det gå några minuter för att barn och föräldrar ska komma till ro, innan provet tas.
När vi undersökt 225 provtagningstillfällen (75 i varje grupp) kommer vi att analysera mätningarna och rapportera resultatet i en vetenskaplig artikel. Förhoppningen är att studien ska bidra till bättre smärtlindring vid provtagning på nyfödda barn.
Studieprotokollet är publicerat och kan läsas här. I projektets Facebookgrupp kan du följa vad som händer. Projektet leds av Alexandra Ullsten, Karlstad, och medverkande forskare är Martina Carlsen Misic (doktorand), Emma Olsson och Mats Eriksson, alla Örebro, Jenny Ericson, Falun, Ylva Thernström Blomqvist, Uppsala, samt Randi Dovland Andersen, Skien, Norge.