Anteckna för att minnas och lära

Illustration av en penna och en mobiltelefon.

I dina studier kommer du tillägna dig kunskap om det studerade ämnet genom att läsa och skriva om det, diskutera det med andra och gå på föreläsningar. För att komma ihåg och bättre förstå vad du har läst eller hört föreläsaren säga, är det viktigt att du antecknar. På den här sidan hittar du stöd för att ytterligare förbättra din anteckningsteknik.

Varför det är viktigt att anteckna

Att anteckna medan du läser en bok eller lyssnar på en föreläsning är ett sätt att dokumentera och minnas det du har läst och hört. Själva antecknandet gör dig samtidigt mer uppmärksam på ämnet. Anteckningar kan du återvända till, bearbeta och komplettera med mer information. De blir därför också ett verktyg för att strukturera och utveckla dina tankar om ämnet och förstå det på djupet. Nedan finns ett antal handfasta råd om konsten att anteckna:

På samma sätt som litteraturläsning eller textskrivande blir även antecknandet mer effektivt om du förbereder dig:

  • Skumläs kurslitteraturen innan du går på föreläsningen, för att bekanta dig med ämnet och begreppen. Det blir då lättare att förstå innehållet och se samband men också att lyssna och anteckna samtidigt.
  • Välj vidare mellan att föra anteckningar på papper och på dator. Du kanske skriver snabbare på datorn men när du antecknar på papper aktiverar du hjärnan mer, eftersom du redan då behöver sålla bland informationen.
  • Skriv ut presentationen som anteckningssidor från kursens lärplattform. Bilderna följer föreläsningens struktur och innehåller den viktigaste informationen, men långt ifrån allt som är väsentligt. Anteckna vid varje bild sådant som hjälper dig att bättre förstå stoffet, såsom exempel eller det du associerar till.

Det finns flera olika sätt att anteckna. Välj det som passar dig bäst:

  • Anteckna löpande i den ordning som informationen presenteras, men skriv inte ned allt. Lyssna efter det som med ord beskrivs som viktigt, markeras med ändrat röstläge eller upprepas. Föreläsare brukar också efter varje tema och i slutet av föreläsningen sammanfatta det som är centralt.
  • Skriv glest eller anteckna enligt höger–vänster-principen, för att få plats för tilläggsinformation. Nedan finns två stödmallar.
  • Rita en tankekarta (mindmap) där inre samband mellan olika delar av stoffet framträder tydligare. Använd färg, understrykningar, pilar och symboler.
  • Skriv alltid ned föreläsarens namn och datum innan du sparar anteckningarna.

Anteckna alltid medan du läser en text. Välj mellan olika sätt att anteckna utifrån dina preferenser och syftet med anteckningar. Använd dig gärna av våra tips och exempel:

  • Anteckna löpande på papper eller i dator. Skriv då gärna korta sammanfattningar av det viktigaste i exempelvis ett avsnitt med hjälp av ett par meningar eller ett kort stycke. Utgå från nyckelorden i texten. Gör gärna sådana korta sammanfattningar både medan du läser och när du har läst klart. Skriv ur minnet, utan att titta i boken, och lämna plats för senare tillägg. Som stöd kan du använda mallarna längst ned på sidan.
  • Anteckna direkt i den text du läser, förutsatt att den är din. Du kan exempelvis sätta en kort rubrik på varje stycke eller skriva nyckelord och fraser i marginalen. Ordna sedan centrala begrepp i en tabell och ta reda på vad de betyder. Så utökas ditt ordförråd med nya ämnesord och allmänakademiska uttryck.
  • Anteckna det viktigaste i en tabell. Skriv ned både centrala begrepp och korta, löpande anteckningar, till exempel i form av kärnmeningar.
  • Gör en grafisk bild av innehållet i texten genom att rita tankekartor (mindmaps). Det hjälper dig att bättre förstå samband mellan enskilda delar. Använd olika färger för olika teman. Stryk under, dra streck mellan ord eller rita pilar, symboler och bilder, för att stimulera minnet.
  • Kom ihåg att alltid skriva källans titel och författarens namn på sidan.

En första bearbetning av stoffet sker under tiden du antecknar, när du väljer vad du ska skriva ned och hur. Efteråt är det viktigt att du återvänder till dina anteckningar, för att bearbeta dem på olika sätt. Det hjälper dig att förstå ämnet på djupet och att minnas det som är väsentligt. Här är några konkreta tips:

  • Återvänd till dina anteckningar så snart som möjligt efter föreläsningen eller egen läsning, medan du fortfarande har innehållet i färskt minne. Läs igenom dem på nytt.
  • Skriv gärna rent anteckningarna. Det hjälper dig att bättre förstå vad du har skrivit, och ger dig möjlighet att strukturera om det. Markera det som är viktigt.
  • Komplettera anteckningarna med egna reflektioner. Du kan också knyta dem till tidigare erfarenhet från till exempel praktikplatsen eller arbetslivet, och till källor som tar upp samma eller angränsande ämne.
  • Jämför med kurskamraternas anteckningar. Det hjälper dig att se om du har förstått stoffet och inte utelämnat något. Ni kan även återberätta föreläsningens eller textens viktigaste lärdomar för varandra.

Har du frågor om en särskild anteckningsteknik eller upplever svårigheter när du antecknar? Välkommen att kontakta handledare vid Akademiskt skrivcentrum (akademisktskrivcentrum@oru.se) eller besöka vår drop-in.

Källor och litteraturtips

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2021).  Akademiskt läsande och skrivande. 2 uppl. Studentlitteratur.

Jørgensen, P. Stray (2009). Lästekniker och lässtrategier. Liber.

Rienecker, L. & Jørgensen, P. Stray (2012). Klara dina studier! – handbok för studenter på universitet och högskola. Liber.